Kenneth M Nyman

Bloggen flyttar

2009-02-22T18:39:00.002+01:00

Jag har beslutit att flytta mitt bloggande till annan adress - kennethnyman.blogspot.com

Besök gärna även min hemsida: kennethnyman.com

Norsk abortlagstiftning i Sverige?

2009-02-22T12:41:00.003+01:00

Vi kan läsa att norska kvinnor åker till Sverige för att kunna abortera flick foster. Norge har nämligen en lite mer restriktiv abortlagstiftning är Sverige, och tillåter fri abort bara fram till den 12:e veckan.

Vad är det som hindrar svenska politiker från att införa en norsk abortlagstifting även i Sverige? Menar de att den norska vänsterregeringen i själva verket är en samlign reaktionära mörkermnänniskor?

Läsuttal i modern svenska

2009-02-22T09:04:00.003+01:00

Något som kännetecknar det moderna svenska språket, är utvecklingen mot ett ökat läsuttal. Det finns en tendens att uttala många ord mer och mer som de stavas. Det finns en rad exempel på detta. Ett som ofta framhålls gäller de svaga feminina substantiven, alltså de som får -or som pluraländelse; flickor, gator, kakor, m. fl. Traditionellt så har denna ändelse ofta uttalats -er; [flicker], [gater], [kaker], etc. Idag finns en överväldigande tendens att uttala ändelsen just som -or, med ett o-ljud. Något som skvallrar om att detta är en läsprodukt är att det naturliga vore att uttala detta inte ett med o-ljud, utan med ett å-ljud, så att det blir [flickår], [gatår], [kakår], etc. Vi kan jämföra med en annan böjningsändelse, den plurala dativändelsen -om. Idag är dativen inte någon produktiv böjningsform i rikssvenskan, men en del gamla dativformer har efterhand blivit självständiga ord, som lagom, stundom, allom etc. Här kan vi se att det naturliga är att de uttalas [lagåm], [stundåm], [allåm], etc.

Ett annat exempel på ett tilltalande läsuttal är när ord ett som erkänna alltmer börjat att uttalas "som det står", med ett e-ljud i början, istället för såsom det traditionellt har uttalats, med ett ä-ljud, [ärkänna]. (Detta exempel diskuterades i Vetenskapsradion Språket nyligen). Vidare har kan vi se mer bokstavliga uttal av Vadstena och matsäck, vilka förr som regel uttalades [vasstena] respektive [massäck].

Många tydliga exempel på läsuttal har vi i ord där det nymera är vanligt att man uttalar slutkonsonanten. Detta kan vi se i den bestämda formen av de neutrala substantiven, som bordet, huset, etc, som på traditionellt talspråk hetat [borde], [huse], etc. På samma sätt är det med ord som god och glad, eller [go] och [gla] på traditionellt svenskt talspråk. Man skulle kunna räkna upp många exempek på hur många svenska alltmer anpassar talspråket efter skriften.

Man kan fråga sig varför det är så just i Sverige. Man skulle ju kunna tänka sig att det hänger samman med att skriften blir en viktigare del i våra liv, vilket i sin tur hänger samman med högre utbildning och att alltfler får typiska skrivbordsjobb. En hel del av det språk vi stöter på är i skrift. Men detta förklarar ändå inte varför läsuttalet är så typiskt just för modern svenska. I till exempel danska så finns ju snarast den motsatta tendensen. Och i språk som engelska och franska skulle det ju många gånger te sig närmast komiskt att uttala orden bokstav för bokstav.

Sedan kan man ju fråga sig, om ett ökat läsuttal egentligen är något problem. Egentligen finns det inget som säger att ett bokstavling uttal i sig skulle vara bättre eller sämre än ett traditionellt uttal. Kan då inte folk få uttala orden som de vill? Visst kan de få det. Precis som folk kan få prata dialekt, eller med en utländsk brytning, så kan de väl få prata med läsuttal. Men sedan kan jag inte låta bli att tycka, att det ibland så att säga "sticker ut" då någon har ett för utpräglat läsuttal. Det låter i mitt tycke konstigt. Man kan kanske jämföra personer med ett väldigt utpräglat läsuttal med personer som pratar riktigt bred skånska, eller har en tydlig utländsk brytning. Det behöver ju i sig knappast vara något fel, och vad som låter bra eller dåligt är ju oftast en väldigt subjektiv bedömning.

Något som gör att en del irriterar sig särskilt på läsuttalet är det är lätt läsa in en besserwisser-attityd i detta. Framför allt då personer med läsuttal tycker om att agera språkpoliser och korrigera andras språk, så kan jag tycka att det är irriterande. Kan man egentligen säga att någon säger "fel", då denne uttalar orden som den alltid har gjort? T. ex. när denne säger [flicker] istället för [flickor]? I synnerhet då det förra uttalet ju tidigare var de vanliga, och det senare till stora delar är en läsprodukt, är frågan befogad. Här skiljer sig läsuttalet från "vanliga" dialekter och brytningar. De som talar t. ex. riktigt bred skånska, eller har en tydlig utländsk bryting, är säkert fullt medvetna om att många lägger märke till deras språk, att det avviker från "rikssvenskan". Just när det gäller läsuttalet däremot, så verkar det åtminstone ibland finnas en (outtalad eller kanske t. o. m. delvis omedveten) tanke om att det nog i grunden är like mer bildat eller propert.

Läsuttalet kan kanske ses som en form av det som språkvetarna kallar för hyperkorrigering, d. v. s. en (överdriven) anpassning till vad man tror vara ett mer "korrekt" eller "bildat" språkbruk. Det behöver definitivt inte vara någon medveten process, eller något medvetet val från den enskild språkbukarens sida. Det behöver knappast vara så att någon plötslig säger att "nu ska jag börja uttala orden som de står skrivna, det är väl så man egentligen ska uttala dem, jag som bildad kan ju gå omkring och prata som en bondlurk". Det kanske är en till stor del omedveten process. Det finns förstås mer man kan skriva om detta. i synnerhet frågan om varför det just i modern svenska blivit en så tydlig trend att man går mot ett ökat läsuttal.

Ja till privata vigslar - nej till offentligt monopol!

2009-02-22T08:36:00.004+01:00

Den senaste debattartikeln som vill införa offentligt vigselmonopol bjuder (som vanligt, får man väl säga vid det här laget) på en del oklara och tveksamma resonemang.

(1) Debattörerna frågar sig: "Vem ska få viga med juridisk giltighet och vem ska inte få det?"

Det naturliga svaret, i alla fall för de som i likhet med mig förespråkar marknadsekonomi, är att de som vill ska ha rätt att viga. Det är inte konstigare än så. Man kan i princip tänka sig en ren common law-tradition, utan formell statlig lagstiftning. Det har ju varit verklighet i tusentals år under mänsklighetens historia (och är det till viss del fortfarande på sina håll). En slags fri marknad vad gäller vigslar och äktenskap, alltså. Detta kan kanske ibland vara svårt att förverkliga fullt ut. I synnerhet i ett "mångkulturellt" samhälle med många traditioner kan det ibland leda till att konflikter eller oklarheter uppstår. Därför så kan man ju t. ex. tänka sig system där de som vill förrätta vigslar får ansöka om någon form av licens, eller anmäla sig i något offentligt register. Sedan kan dessa vara fria att förrätta vigslar som de vill, med eller utan religiösa inslag. Ytterst blir det folks efterfrågan som avgör vilka typer av vigslar som kommer att utföras.

(2) Debattörerna använder sig av en liknelse med dop och folkbokföring. Precis som att man skiljer mellan den kyrkigs ceremonin (dopet) och den offentliga juridiska biten (folkbokföringen), så borde man göra detsamma med vigslar.

Men det är en haltande jämförelse. Dopet och folkbokföringen är två skilda saker. Ett dop är ett sakrament, en kyrklig handling. Dopet är inte på något sätt ett firande av att ett barn har blivit folkbokfört.

(3) Slutligen så ska man framhålla en sak där jag tycker mig kunna ana en poäng hos en del av de som förespråkat offentligt vigselmonopol, nämligen att man inte vill att staten/kommunen ska ägna sig åt några ceremonier. En har sagt sig vilja avskaffa de kommunala vigselförrättarna. Det är i princip bra ur ett icke-socialistiskt perspektiv. Om nu inte själva vigseln som sådan kan privatiseras, så kan man ändå privatisera så mycket som möjligt av det som hör till vigseln privatiseras. Det har ju hänt att borgerliga vigslar varit väldigt ceremoniella, med tända ljus och allt. Då kan man fråga sig varför det ska bli stopp så fort någon vill ha med lite religiösa inslag bland ceremonierna. Staten väl rimligtvis vara neutral i förhållande till olika ceremonier...

Möjligen kan man här se en konflikt. Många kanske helt enkelt att den ceremoniella delen ska hänga ihop med den formella/juridiska. Detta torde vara anledningen till att folk föredrar antingen en kyrklig vigsel, eller en ceremoniell borgerlig vigsel. Om det blir en åtskillnad mellan den juridiska och den ceremoniella/kyrkliga delen (genom statligt tvång, eller genom att olika kyrkor frivilligt väljer att inte utöva sin vigselrätt), så vore det naturligt att de kyrkliga ritualerna för vigselgudstjänster skriva om. Det är ju trots allt två olika saker, att å ena sidan ingå ett äktenskap, och att å andra sidan låta ett redan ingånget äktenskap välsignas.

Mycket ska man få höra..

2009-02-19T18:31:00.004+01:00

Mycket ska man få höra innan öronen trillar av. Så lyder ett gammalt talesätt som vi just åter fått bekräftat. I Storbritannien så har en del muslimer blivit upprörda av hur den religiösa litteraturen varit placerad. Koranen får nämligen inte stå på de nedre hyllorna, utan den måste stå ovanför den "världsliga" litteraturen. För att uppnå rättvisa så har man även flyttat på den kristna litteraturen överst. Det innebär att mycket kristen litteratur är svår att nå, och hamnar utom räckhåll för många besökare.

Låt oss hoppas att man ändrar sig och inte låter vissa muslimers religiösa uppfattningar diktera hur det ska se ut på våra bibliotek.

Förvånad blir man ju inte...

2009-02-19T18:25:00.002+01:00

En stor majoritet i Svenska kyrkans styrelse för viglslar av samkönade par.

Speciellt förvånad blir man ju inte...

Ekonomi eller psykologi?

2009-02-19T12:49:00.004+01:00

Ska staten gå in och rädda SAAB? Frågan har växt, då detta klassiska svenska bilföretag har hamnat i en besvärlig situation. Regeringen avvisar dock tanken att skattepengar ska användas för att rädda privata företag. Så vitt jag kan bedöma här och nu, så är detta en klok inställning från regeringens sida.

Nationalekonomi betraktas ofta som en komplicerad vetenskap. Men jag tror att man nog kan förstå en del genom att använda sig av lite logiskt tänkande. Om staten går in och stödjer ett privat företag, så innebär det att dessa pengar måste tas från andra delar av statsbudgeten. Kanske måste man skära ner på andra håll i statsbudgeten, t. ex. genom att ge mindre pengar till sjukvård eller utbildning. Då leder det till att färre kan arbeta i dessa omnråden, och arbetslösheten ökar där. Kanske väljer man istälet att höja skatterna. Då blir det mindre pengar över till konsumtion, företagens försäljning minskar och de måste säga upp folk, eller avstå från nyanställningar. I vilket fall som helst så kommer man inte ifrån att om man vill stödja ett visst privat företag, så drabbar det i slutändan andra företag eller verksamheter i samhället.

Varför är det då vanligt att politiker och många andra ändå gärna ropar på särskilt statligt stöd, när en stor industri som t. ex. SAAB riskerar att gå omkull? Jag tror det till stor del kan förklaras med psykologi. Problemen blir mycket mer synliga om det är många som blir av med jobbet på en viss utspridda i olika delar av landet. Alltså, om ett företag sparkar 10000 personer, så är det något som är väldigt synligt. Om 10000 företag sparkar en person vardera, eller kanske avstår från att nyanställa en person vardera, så är det inte alls lika synligt. Detta tror jag är en viktig anledning till varför många ropar statligt stöd just när det är stora industrier som har problem.

Vi ser alltså att det är en skillnad mellan psykologi och ekonomi. Näringspolitik bör, enligt mig, i första hand baseras på det senare.

Läs mer om saken: SVD 1 2 3 4 5 DN 1 2

Det är KD som har oklara argument

2009-02-19T12:17:00.004+01:00

Kristdemokraterna försöker (ännu en gång) att förklara och försvara sin i mitt tycke underliga hållning i frågan om vigselrätt. Kristdemorkaterna har ju nu föreslagit att vi ska införa statligt vigselmonopol. Det är en historiskt ny ording - så vitt jag vet så är det först under hög- och senmedeltiden som omfattande statlig inblandning i äktenskapet blivit norm - och vidare så är statliga monopol principiellt tveksama från ett borgerlig perspektiv.

Nu så anklagar de kristdemokratiska företrädarna att de som motsätter sig deras förslag på något sätt inte har tänkt igenom det hela. Efter att ha läst igenom artikelt så kan jag bara upprepa vad jag tidigare skrivit: att det är de som vill införa statligt vigselmonopol som egentligen inte har några argument för sin sak. Mycket i diskussionen tycks utgå från att det vore "diskriminerande" om en vigselförrättare fick möjlighet att neka viga samkönade par.

Men vad är det egentligen som säger att vigselrätt måste implicera vigseltvång? Det enda jag kan komma på är den underförstådda halvsocialistiska tankegången att om inte alla får något, så är det bättre att ingen får något, eftersom annars så kan de som inte får känna sig förfördelade. Om inta alla får gifta sig i alla kyrkor, så är det bättre att ingen får gifta sig i någon kyrka. Jag har svårt att se det hållbara i en sådan tankegång. Vidare är det ju så redan idag, att en kyrklig företrädare knappast är tvungen att viga vilka som helst som vill gifta sig. Varför det skulle bli särskilt problematiskt när just samkönade par kommer in i bilden har jag svårt att se.

Om vi nu slutligen antar att det förslag som (c), (m) och (fp) föreslagit går igenom och kyrkor får rätt att viga samkönade par utan att vara tvungna att göra detta, så finns det ju inget som särskilt diskriminerar samkönade par i denna ordning. Likaväl som att en kyrka kan neka att viga samkönade par, så kan ju en kyrka specialisera sig och bara viga sådana par, om den så vill. Att lagen som sådan är könsneutral behöver inte implicera att varje enskild vigselförättare måstevara könsneutral.

Nu kanske det i själva verket är så att Kristdemokraterna egentligen inte själva har något emot en ordning där kyrkor har rätt att viga, men inte är skyldiga att viga t. ex. samkönade par. Det faktum att partiföreträdarna uttrycker sig ganska luddigt och talar om att det aktuella lagförslaget "ger utrymme för vad som
skulle kunna kallas
diskriminering" (min understrykning). I själva verket kanske man fruktar att det är stor risk att politikerna i framtiden kommer att införa just en plikt för samfund att viga samkönade par, med hänvisning till att man inte får "diskriminera" några. Men hur man ska hantera en sådan situation får man ta ställning till just när den uppkommer. Så länge en vigselrätt inte innebär någon vigselplikt så ser jag inga principiella problem. Om ett visst samfund ändå känner att dess självständighet gentemot staten skulle vara hotad av det faktum att det har vigselrätt, så kan det ju redan idag frivilligt välja att avsäga sig vigselrätten, eller inte utöva den.

Se över kulturpolitiken ordentligt!

2009-02-14T23:03:00.010+01:00

Det var inte länge sedan en elev från Konstfack väckte uppmärksamhet genom att spela psykiskt sjuk. Nu har det hänt igen, att elever från konstfack ställer till det. Ett slutprojekt från denna skola består av en film där en tunnelbanevagn utsätts för skadegörelse och grafittimålning. Bland andra kulturministerna har blivit upprörd av tilltaget, och det med rätta.

Detta väcker förstås ännu en gång frågan om vad det är våra skattepengar går till, och vad det är man sysslar med på Konstfack egentligen? Jag vågar tro att det inte bara handlar om en enskild elevs fel. Stora delar av Sveriges kulturelit verkar helt ha släppt det gamla hederliga synsättet att konst ska tjäna olika goda värden och vara samhällsbärande (om det inte är fråga om ren förströelse, vilket ju kan ha sitt värde även det). Istället så har man fångats av en postmodern ideologi, där det inte finns något gott, rätt, sant eller skönt. Istället så verkar det vara en poäng att konst ska vara så provocerande som möjligt. Ju mer man lyckas vända upp och ner på sådant som vanliga människor håller för värdefullt, desto bättre, verkar många inom kultureliten resonera.

Detta borde föranleda en översyn över vår kulturpolitik. Vad är det som våra konstnärer sysslar med egentligen? Vad är det för miljö som gör vissa betrakar sådant som nyss skett vid Konstfack som konst? Ska skattebetalarna vara med upprätthålla sådana miljöer? Borde man kanske inte snarare bekämpa sådana miljöer, och istället främja god och samhällsbärande konst? Är det kanske dags att lägga ner konstfack? Jag vill inte gå in och i detalj säga vad som bör göras. Men här borde en borgerlig regering ha poänger att hämta. De skulle kunna bli de som bröt med kultureliten (som man kan gissa mest består av vänstemänniskor) och istället införde en kulturpolitik där konsten står i folkets, de vanliga människornas, tjänst.

Äntligen!

2009-02-10T19:55:00.003+01:00

Detta inlägg kommer lite sent, men häromdagen så försvarade ett antal biskopar i Svenska kyrkan att samfundet ska ha kvar vigselrätten:

"Man kan fråga sig om en mångkulturell stat i framtiden kommer att ta ansvar för vigslar och äktenskap. Kanske är det inte statens ansvar. Därför är det desto viktigare att kyrkan tar sitt ansvar, behåller vigselrätten och värnar äktenskapet."

Äntligen så verkar det som om det dyker upp lite intressanta tankar i diskussionen kring äktenskap och vigselrätt. Det är ju ungefär så som jag har resonerat tidigare: Vad är det som säger att äktenskap och vigslar måste vara någon statlig uppgift?

Den historiskt ursprungliga i Sverige - och det samma torde vara fallet också i andra länder - är att vigslar varit privata, och varit något för de inblandade familjerna. I Sverige så dröjde det långt in på medeltiden innan överheten började lägga sig i. Att till och med liberala och borgerliga politiker verkar tycka att viglsar är något slags naturligt statligt monopol är därför svårbegripligt.

Vad är det våra skattepengar går till egentligen?

2009-01-27T20:00:00.002+01:00

En elev från konstverk har bjudit allmänheten på ett konstverk, som bestod i att eleven spelade psykiskt sjuk och blev intagen för tvångsvård.

Flera har med rätt reagerat mot det oansvariga i att man på detta sätt tar resurser från en psykiatrin som kunde användas till betydligt mer angelägna saker. Nu reses krav på att konstfack ska betala för sig. Och det är ju en fullständig självklarhet att de betalar för vad de har ställt till med...

Men sedan kan man ju resonera lite mer allmänt kring frågan om vad det egentligen har med konsta att göra, att ställa till med sådana spektakel som i det aktuella fallet. Idag kan väl vad som helst betraktas som konst. Åtminstone om det är så där lagom obegripligt för "vanliga" människor. Det vill säga, sådana människor som är med och betalar för konstfacks verksamhet via skattsedeln. Det borde föranleda en diskussion om vad våra skattepengar egentligen går till.

Hoppet står till Framsóknarflokkurinn

2009-01-27T19:13:00.005+01:00

P.J. Anders Linder skriver om den pågående regeringsombildningen på Island. Alternativet till den hittillsvarande regeringen - en koalition mellan det liberalkonservativa Självständighetspartiet och de isländska socialdemokraterna - blir någon form av regeringen där "Vänsterrörelsen de gröna" ingår.

Jag är helt enig med P.J om att detta rödgröna parti inte är det bästa för Island, även om jag som tillägg skulle vilja framhålla att Självständighetspartiet torde vara det mest EU-skeptiska. De som vill visa vad de tycker kan gå med facebookgruppern VG - Nei Takk.

Som en liten uppmuntring hörde jag att det mittenborgerliga Framstegspartiet (Framsóknarflokkurinn) förmodligen kommer att ingå i regeringen, tillsammans med socialdemokraterna och Vänsterrörelsen. En center-vänsterregering är i alla fall bättre än en ren vänsterregering. Framsókanrflokkurin motsvarar ungefär det svenska Centerpartiet. Förutom en del traditionella väljargrupper i form av bönder och miljövänner så finns det idag mer marknadsliberala och internationalistiska strömningar i partiet.

Självständighetspariet kommer att göra ett historiskt dåligt val nu när det är dags att gå till val. Även socialdemokraterna har tappat mycket av väljarstödet. Vänsterrörelsen och Framsóknarflkokkurinn har ökat. Som det är nu så tyder allt på att även efter valet så kommer regeringen att på något sätt bestå av socialdemokratern och Vänsterrörelsen. Självständighetspartiet kommer att förpassas i opposition. Det vi kan hoppas på är att Framsóknarflokkurinn gör ett gott val, så att de kan utgöra en viss motvikt till de värsta vänstervindarna.

Vad är problemet?

2009-01-26T11:22:00.003+01:00

Den senaste tiden har företeelsen med olika tillsatser i maten diskuterats, bl. a. i samband med Mats-Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken". I dagens SVD så har ett uppslag ägnats denna fråga, där den nämnda författaren får ge sin syn på saken.

Jag blir lite orolig när jag läser detta. Men inte av samma anledning som många andra blir det. Jag kan inte låta bli att ställa frågan om vad som egentligen är problemet med med att man har tillsatser i maten. Jag tycker inte att jag får något ordentligt svar på frågan, åtminstone inte i dagens SVD. Jag tycker att artiklarna svävar på målet. De är skrivna som om de antydde att nog är lite suspekt och skrämmande med alla tillsatser. Men man skriver aldrig rätt ut vad problemet är. Man kan därför undra om inte hela denna hysteri kring fenomenet med tillsatser i maten i själva verket är ett sätt att anspela på en rädsla för det okända.

Som ett exempel på hur det kan låta i debatten så kan vi ta det att författaren skriver om en "en växande kunskapsklyfta mellan producent och konsument." Den naturliga följdfrågan blir om det är något farligt med detta? Är det inte så, att detta har skett på alla områden i samhället, i och med att vi har gått mot en högre grad av specialisering? Hur många i dagens värld kan redogöra för hur deras kläder eller bilar tillverkas?

Visst kan det hända att en enskild tillsats visar sig vara mindre nyttig. Men det är en empirisik fråga som får avgöras i varje enskilt fall. Det är inte samma sak som att det är något principiellt fel med att använda tillsatser.

Storregioner - politikers och byråkraters egenintresse?

2009-01-19T15:39:00.004+01:00

Ett antal politiker av olika färger menar att regeringen måste se till att ta tag i regionfrågan. Regeringen måste snart se till att dagens län ersätts av ett antal storregioner, som tidigare föreslagits. Detta behövs bland annat för att Sverige ska bli "konkurrenskraftigt".

Det finns, som jag ser det, både för och nackdelar med en sådan regionreform. Det som talar för införandet av större regioner är att människor är mycket rörligare idag än tidigare, då den nuvarande länsindelningen kom till. Då kan det vara bra om sådant som kommunikationer och annat kan samordnas över större regioner.

Men det finns också sådant som talar emot införandet av storregioner. Om små administrativa enheter leder till geografisk uppsplittring, så riskerar stora enheter att leda till en byråkratisk uppsplittring. Det tycks finnas en tendens hos all politisk makt att svälla efterhand. Det blir fler och fler instanser, och fler och fler byråkrater som hålls sysselsatta i dessa. Politiker och byråkrater vill hela tiden ha nya karriärsvägar, och då behövs det fler och större administrativa instanser. Det torde alltså ligga i många politikers och byråkraters egenintresse att införa regioner, det ger dem större möjöligheter att styra och ställa, eller nya karriärsvägar, helt enkelt. I små enheter så är det lättare att ha översikt över byråkratin, och det är svårare att låta denna växa okontrollerat. Problemet med svällande byråkratier är särskilt tydligt riktigt stora enheter, som EU.

Hur mycket har man berört problemet med svällande byråkratier i debatten kring storregioner? Från en del politiska läger så verkar man ju tro att politisk makt är ett självändamål. Om man har ett sådant perspektiv så tycker man ju förstås att det är bra att politikerna för "ökade möjligheter" att göra olika saker. Men om man tvärtom ser politik som någon potentiellt farligt, då borde man istället vara intresserad av att begränsa politikers och byråkraters maktanspråk.

Man kan sitta vid skrivbordet (eller datorn) och spekulera om för- och nackdelar med olika politiska förslag. Men ytterst borde empirin få avgöra. Jag tycker att man borde studera de länder som är väldigt decentraliserade, som t. ex. Schweitz. Eller varför inte många av de småstater, som Luxemburg, Andorra eller Liechtenstein? Hur klarar sig dessa länder i den internationella konkurrensen? Är dessa länders decentraliserade beslutsförfarande till nackdel för dem, eller klarar de sig bra ändå?

Inga utomjordinar den här gången...

2009-01-18T21:40:00.003+01:00

Ett föremål lyste upp himlen i stora delar av Sverige igår med ett ljus som beskrivs som mystiskt. Ovanliga fenomen på himnavalvet har i alla tider fascinerat människan. Man har förklarat sådana trott med allehanda övernaturliga väsen, drakar, utomjordingar eller allt möjligt. Många gånger så har dock sådana fenomen naturliga förklaringar. Även om det tycks finnas en del fenomen för vilka vi idag inte har någon känd förklaring.

Men det var inga utomjordingar den här gången, trots att UFO-Sverige har fått in en del rapporter. Istället så tycks det ha varit en meteor som ställt till det hela. Eller bolid som de kallas när de brinner och och blir synliga på detta sätt.

Vilken framtid har KD?

2009-01-17T15:30:00.006+01:00

Kristdemokraternas beslut att peta Lennart Sacredeus har väckt en del diskussion. Det kan bli en besvärlig situation för partiledningen.

KD:s ledning är uppenbart bekymrad över den senaste tidens låga opinionssiffror. Man försöker locka nya väljare genom att profilera sig som ett "allmänborgerligt parti". Men detta är ju att ge sig in på en redan överetablerad marknad. Och för att lyckas med detta måste man vidare ta i med hårdhandskarna gentemot dem som inte rättar sig i ledet. Nu råkar det dessutom vara så att dessa "besvärliga" personer ofta har åsikter om t. ex. EU eller moralfrågor som motsvarar många av partiets kärnväljare.

Kanske resonerar KD som så att dessa kärnväljare ju inte har något annat parti att gå till, som är mer moralkonservativt. Men kanske blir det ändå så, att när det konservativa hållningen i moralfrågor inte är något som utmärker KD, som kommer de värdekonservativa väljarna att gå efter andra frågor. De värdekonservativa som är mer åt vänster i ekonomiska frågor kanske går till socialdemokraterna, och de som är mer åt åt höger ekonomiskt sett kan gå till moderaterna. De som bor på landsbygden kan gå till centern, etc. I flera av de andra partierna har det ju funnits värdekonservativa fåror, vilka kanske kan komma att återuppväckas när ex-kristdemokrater söker sig dit. I många fall kan det ju vara så att det är personer som en gång tillhörde dessa partier som "återvänder", efter att tidigare ha gått över till KD.

Det ska hur som helst bli intressant att se varthän detta utvecklas. Det verkar finnas för många partier som tycker ungefär samma sak. Kanske vore det dags att krossa partiernas makt, t. ex. genom att införa mer renodlade personval.

Inget förvånande

2009-01-17T15:21:00.004+01:00

Barrack Obama vill enligt Dagen tillåta statlig finansiering av stamcellsforskning på mänskliga embryon. Jag vet inte om "statlig", som det står i Dagens artikel, ska tolkas som "federal". Ordet "statlig" kan ju vara bubbeltydligt i ett land som USA. Hur som heslt så är det fel att skattepengar ska gå till moraliskt förkastlig verksamhet. Även en klassisk liberal, åtminsone om man är konsekvent, borde motsätta sig detta. Det är ju en sak att tillåta moraliskt tveksamma saker, men en annan sak att ge dem statligt stöd. Det är egentligen inget förvånande. Redan tidigt i valkampanjen så verkade det ju stå klart att Barack Obama var en favorit hos kulturvänstern.

För och nackdelar med decentralisering

2009-01-17T11:24:00.004+01:00

DN skriver om regionalt självstyre i Spanien. Landet sägs ha Europas svagaste centrala stat, i förhållande till regionernas självstyre. Det vrerkar finnas både för- och nackdelar med detta. Man skriver i artikelt vilka problem det kan medföra när olika regioner har olika regler. Samtidigt skulle jag villa tillägga att det givetvis också finns fördelar med att besluta saker lokalt. Lokala politiker kan ha bättre insikter i hur de lokala förhållandena är.

Vilket som är "bäst", att besluta något centralt eller lokalt, är svårt att avgöra generellt. På vissa områden kan det finnas många lokala faktorer som avgör vilket resultat olika beslut får. Vidare så är det faktum att vi ofta inte vet på förhand vilka resultat våra beslut får, något som kan tala för att besluta lokalt. Då kan olika områden testa olika lösningar, och de framgångsrika lösningarna kan kopieras.

Varför denna partifokusering?

2009-01-16T23:34:00.005+01:00

Lennart Sacredeus, som ofta beskrivs som värdekonservativ, petades som bekant från Kristemokraternas lista till EU-parlamentsvalet. Partiledningen har försvarat sig med att politik är att "lagspel", och att Sacredeus tydligen inte skulle vara tillräckligt mycket lagspelare. Istället sägs han gå sin egen väg och spela lite för mycket för sig själv.

Just detta fick mig att tänka på den enorma parti-fixering som präglar den svenska politiken. Är det inte lite mycket partiterna som är i centrum hela tiden? Partipiskor viner hit och dit. Jag tycker det är intressant att leka med tanken att minska partierna inflytande. Vi har ju redan tagit ett steg med införande av personval. Kanske skulle vi gå ännu längre och införa någon form av system där man väljer kandidater som representerar sig själva och inte någon partilista. Kanske i form av majoritetsval i enmansvalkretsar, som ju förekommer i många länder.

I Sverige har partierna en dubbel funktion. Dels ska man driva opinion. Dels ska man fånga upp opinionen. Det första är en långsiktigt, ideologisk uppgift. Det andra är en kortsiktig, taktisk uppgift, som är nödvändig för att man ska kunna vinna val. Som utvecklingen gått den senaste tiden så tycks den andra uppgiften ha tagit överhanden i de flesta partier.

Om vi införde ett system med mer renodlade personval skulle vi kunna separera de båda uppgifterna. Partierna, om de ens finns kvar, skulle fungera som en slags valorganisationer, ungefär som i USA, med främsta uppgifta att ta fram kandidater som är valbara. Sedan kan den ideologiska debatten få blomma fritt i tankesmedjor och annorstädes.

Katolsk liberalism "in action"

2009-01-16T16:16:00.004+01:00

Den katolska kyrkan rymmer idag ganska många olika rikningar, varav en del är tämligen liberala. Ett exempel på att alla katoliker inte sluter upp bakom kyrkans "officiella", konservativa syn på moralfrågor ges oss i Dagen. En psykolog, ch tillika katolik, menar att livet inte börjar vid befruktningen... Därför är det inget problem att slänga bort "överblivna" embryon i samband med provrörsbefruktningar. Jag citerar:

"Att livet och människovärdet börjar vid befruktningen måste få ett tillägg i dag. Först när ett befruktat ägg befinner sig kvinnans livmoder kan livet börja."

Men varför just idag? Gäller olika moraliska principer i olika tidsepoker?

Jag citerar vidare: "När jag gav mig in i den här debatten för några år sedan märkte jag att många tyckte att min åsikt var väldigt stötande."

Det hoppas jag att den fortfarande är bland troende katoliker. Och bland andra kristna också, för den delen.

Slappa kyrkor orsak till hemmasnickrade teologier

2009-01-16T14:01:00.005+01:00

Det har visat sig att många kristna i USA håller sig med en ganska "hemmasnickrad" teologi. Man följer inte sitt eget samfunds lära, utan plockar olika trosföreställningar lite här och där. Det gäller inte bara de liberala kyrkorna, utan även de evangelikala. Denna trend att själv snickra ihop sin teologi tycks vara särskilt tydlig bland ungdomar.

Det är inte bara i "detaljfrågor", som t. ex realpresensen, där folk avviker från sina kyrkor och samfund. Många verkar faktiskt avvika även i grundläggande kristna trosföreställningar. Många "evangelikala" tror t. ex. inte att Jesus var syndfri, eller att kristendomen är den enda vägen till Gud. Många har anammat någon form av relativism.

Egentligen är det väl inte så förvånande. På sätt och vis är det en "naturlig" utveckling, då samhället och kulturen i övrigt gått mot en ökad relativism och subjektivism. Men ändå så måste man undra om inte kyrkorna och samfunden har ett ansvar. Även här tycks det ha skett en förslappning, även bland de konservativa eller bibeltrogna. Det pratas kanske då och då om att en kristen måste tro som det står i Bibeln. Men i praktiken tycks det många gånger inte betyda så mycket. När det väl kommer till krita så tycks det gå ganska bra att leva och tro lite som man vill i många moderna församlingar. Biblisk församlingstukt tillämpas knappast.

Billigt

2009-01-16T13:54:00.002+01:00

Island är inte längre speciellt dyrt. Nu talar jag inte om landet som sådant, utan om vad saker och ting kostar där. I alla fall inte enligt denna sammanställning. Prisnivån i önationen ligger en faktiskt en bit under den svenska, på nivå med bl. a. Marocko och Tjeckien.

Mera om KD...

2009-01-16T11:12:00.004+01:00

Håller KD på att förändras? Det råder nog inget tvivel för de politiskt bevandrade att KD ändrat sig en del genom åren. Om detta skriver bl. a. SVD:s Göran Eriksson i en analys. Men man verkar inte skylta med det, på samma sätt som de "Nya Moderaterna".

Jag undrar om han inte slår huvudet på spiken mot slutet av analysen: "Att inte förnya sig är en dödssynd mot den dominerande politiska pr-läran. Höger eller vänster spelar mindre roll, men se för Guds skull inte ut att stå still!"

Så är det nog. Idag är det taktiken som styr partierna, inte idealen. Vad som är rätt och fel är inte så viktigt. Det viktiga är att komma med utspel, synas och att plocka kortsiktiga opinionspoäng.

Slätstrukna kristdemokrater?

2009-01-16T10:57:00.003+01:00

Kristdemomkraterna ligger inte alltför bra till opinionsmässigt. Detta är förstås något som oroar många inom partiet. I SVD kan vi läsa om en kristdemokrat som anser att partiet är för "slätstruket". Enligt honom så måste partiet bli bättre på att profilera "kristdemokratisk politik". Exakt vilken typ av politik detta är är dock lite oklart.

I samma veva hänvisas det till kroistdemokraternas analysgrupp från valet. Denna kom bl. a. fram till att KD:s familjepolitik borde bli mer "modern". Jag vet inte exakt vad som menas med detta, men det låter ju oroväckande.

Själv undrar jag om det inte är lite för mycket med sju partier som tävlar om att erbjda väljarna ungefär samma socialliberala mittenpolitik.

Inför en noll-krona nu!

2009-01-15T23:15:00.006+01:00

Vi kommer att få en lite annorlunda design av detta års enkronor. Detta för att uppmärksamma att det var 200 år sedan vi förlorade Finland till ryssarna. Den nya utformningen verkar bestå av em massa streck. Hmmm... Är detta det mest fantasifulla och konstnärliga man kunnat klura ut?

Dessutom är riksbanken i farten att fundera över vilka sedlar och mynt vi ska ha i framtiden. En tanke som slog mig så här på kvällskvisten är att man kanske skulle ta och satsa på lite "udda" valörer. Vore det inte festlig med ett 9:90-mynt? Det skull ju passa med mycket av dagens prissättning. Eller en 433:45-sedel? Tänk vad kul det kommer att bli i kassan när folk försöker räkna ut rätt växel... Eller varför inte en nollkrona? Det känns lite lagom postmodernt - inget "innehåll" alls. Eller vi kanske är på väg att bli så fattiga att vi får börja ge ut minus-mynt med negativt värde?

Kristofobin är orsaken till Europas demografiska katastrof

2009-01-15T22:55:00.003+01:00

Europa är på väg mot en demokrafisk katastrof. Allt för få barn föds. Européerna ger sannerligen inte så mycket för Guds första bud till människorna, att vara fruktsamma och föröka sig.

Det är flera som har uppmärksammat detta faktum. Nu senast är det dock inte vem som helst, utan en av dem som var med och uppfann p-pillret.

I grunden hänger det samman med Europas avkristning. Kristendomen har en positiv syn på barn och familjebildning. När kristendomen en gång spred sig i det gamla hedniska trakter så förde det med sig ett moraliskt återuppvaknande. Familjen och äktenskapet började hedras, där det hade varit lite si och så med detta. Utsättning av barn i skogen förbjöds, etc.

Att familjelivet är det område som kanske mest har drabbats när kristendomen förlorat sitt grepp är nog inte så konstigt. Familjen är grundstenen för hela samhället. Det kommer att få konsekvenser, om ett samhälle präglas av en kristen elle hednisk syn på familjen.

Osynlig för en dag?

2009-01-15T22:37:00.004+01:00

I framtiden kanske man kan ta på sig osynlighetsdräkten när man går ut på stan... Tänk på alla gamla science fiction-fantasier som man diskuterade som barn. "Om du kunde göra dig osynlig för en dag, vad skulle du då göra". En fråga som kunde följas av en rad mer eller mindre anständiga svar. Än så länge är det kanske ett tag kvar till detta blir verklighet. Men en bit på vägen verkar man vara. Forskare håller på att utveckla ett material som kan böja ljus på något sätt.

Hård konkurrens om jobb

2009-01-15T22:32:00.002+01:00

Det behövs visst någon som håller lite koll på Hamilton Island utanför Australien. Med en årslön på 800000 kr för att bland annat snorkla och strosa runt på stränder så torde detta om något vara ett drömjobb för många.

Men det tycks också vara en del konkurrens om posten. Minst sagt. Det ser ut som om jag kommer att få fortsätta att sitta här vid datorn och blogga och söka lite mer "normala" jobb.

Europeisk religionsfobi

2009-01-15T22:08:00.005+01:00

I Frankrike så har katolska friskolor blivit en fristad för muslimska elever, eftersom de får bära slöja där. Det tycks som om katoliker har större respekt för muslimernas religionsutövning än de sekulära krafterna i samhället.

Ibland målas det upp en bild där det "kristna" västerlandet står mot det muslimska "östetlandet". Men bilden är knappast så enkel. "Västerlandet", i alla fall Europa, är idag postkristet. De politiska eliterna har länge betraktad kristna eller religiösa inslag som något som helst inte ska få höra hemma i det offentliga rummet. Religionsfrihet blir i praktiken frihet från religion.

Det tycks som om just Frankrike kanske mer än något annat land står som modell för denna sekularism. Det verkar som om de bygger vidare på ett radikalt arv från den franska revolutionen.

Vändningen är för liten

2009-01-15T21:40:00.002+01:00

En moderat politiker skriver i Dagenhur den nuvarande regeringens familjepolitik innebär en vändning i förhållande till den tidigare socialdemokratska dito. Jag undrar om det inte snaär fråga om en inbromsning... Den sociala ingenjörsideologin hade kanske varit ännu värre om socialdemokrtaerna och compani fått sitta vid rodret.

Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Man borde på allvar likställa olika vårdnadsformer. Man borde införa ett nationellt vårdnadsbidrag, som motsvarar kostnaden för en dagisplats. Eller på något annat sätt se till att de som själva tar hand om sina barn får likvärdiga ekonomiska möjlighter som andra.

Sedan ska manju förstås ta bort allt vad genuspedadoger och genusperspektiv heter från såväl stat som kommun. Det är väl knappast vetenskap dessa sysslar med.

Kristen tro och utomjordiskt liv

2009-01-15T21:18:00.007+01:00

Finns det liv på mars? Eller på någon annan planet än jorden? Frågan dyker upp med jämna mellanrum. Nu sensat så har forskare upptäckt metangas, som man tror kan ha producerats av levande organismer. Eller av döda geologiska processer. Liknande "förhoppningar" om liv på mars har väl som sagt dykt upp tidigare, och det finns nog ingen större anledning att dra allt för stora växlar av denna obsevation.

Men det för oss ändå in på den stora existentiella fråga: finns det egentligen liv på andra planeter? Några klara bevis torde inte finnas, givet att vi förhåller oss något skeptisk till de mer fantasifulla tefatskonspirationsteorierna. Men om det skulle finnas... skulle det då påverka kristendomen?

Så länge det är frågan om mikrospokiska varelser så torde det varken göra till eller från. Men vad händer när vi börjar snacka större grejer? Intelligenta sådana, dessutom? Den vanliga kristna uppfattningen tycks vara att det givetvis är möjligt att Gud kan ha skapat intelligent liv på andra platser än jorden, men att det givet den Bibliska uppfattningen inte är troligt. Anledningen är att det tycks vara så att hela universums historia är förbundet med Guds handlande med människorna. När människan föll i synd så drabbades hela skapelsen. På liknande sätt verkar hela frälsningshistorien, inkluderande återlösningen och den framtida domen, vara något som omfattar hela skapelsen. Enligt den vanliga uppfattningen så vore det orättvist om andra intelligenta varelser, på andra platser i universum, skulle drabbas av sådant som Gud gör med människorna.

Men om det nu fanns intelligent utomjordiskt liv, skulle det då finnas nåa got sätt på vilket det gick att förena med en Biblisk världsbild? Det väcker onekligen en del frågor. Kanske vore det så, att de utomjordiska varelsernas frälsningshistoria på något sätt är synkroniserad med människorna. Eftersom Gud kan förutse allt som kommer att ske i alla hypotetiska situations, så vore det i princip möjligt för Gud. Men frågan är, skulle de ha en "egen" frälsningshistoria, eller vore det på något sätt så att det är "samma" frälsningshistoria, som finns både i en tappning för utomjordingarna, och för jordborna? Kanske skulle utomjordingarna inte ha fallit i synd ens, utan fortsätt ha levt i en paradisisk tillvaro...

Är det någon som har några ytterligare tankar om detta ämne?

Socialdemokratiskt kunskapsförakt

2009-01-15T19:50:00.006+01:00

Vi kommer att få elit gymn asier i detta land. Det är ett stag frammåt. Eller kanske tillbaka, för det är dit vi borde gå när det gäller skolan. Tillbaka till den tid då skolans huv udsakliga uppgift var att förmedla kunskap. Sedan gjorde socialdemokraterna om skolan till en social experimentverkstad. Om skolan åter kunde bli en kunskapsförmedlare så vore det väl.

I den socialdemokratiska världen är olikheter något fult. Människor ska inte bara ha samma rättigheter, utan också vara lika. Kanske har man tänkt sig att olikheter bara är "sociala konstruktioner". Tanken har slagit mig, att just frågan om mentala olikheter är något ytterst känsligt. Se bara hur politiskt inkorrekt det blir när man börjar tala skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sådant som psykiska eller mentala läggningar.

Är vigslar något för kommunen?

2009-01-14T23:09:00.007+01:00

Det ska bli lättare att gifta sig i Stockholms stadshus. De möjliga tiderna ska utökas från två till fyra timmar på lördagarna, och antalet vigselförrättare ska bli fler.

Nu kan man fråga sig, är det över huvud taget politikerna sak att ägna sig åt vigslar? När den borgerliga regeringen generellt sett är för privatiseringar, varför privatiserar man då inte vigslarna? Om staten eller överheten t. ex. vill registrera människors samlevnadsförhållanden, låt detta bli en rent formell sak. Avskaffa de borgerliga vigselförrättarna och låt de ceremoniella sakerna bli en rent privat sak.

Tanken att staten/kommunen/överheten ska viga människor är en historisk nymodighet. Common law-traditionen är historiskt sett den ursprungliga. I årtusenden har vigslar skötts privat av de inblandade släkterna. I många länder dröjde det långt in på medeltiden innan överheten (i form av staten eller den Katatolska kyrkan) började kräva omfattande reglering av vigselverksamheten.

Även om man nu inte kan gå tillbaka helt till en renodlad common law-tradition, så borde man ändå göra så mycket som möjligt för när det gäller att privatisera vigslarna. Vi har ju haft möjligheten till kyrklig vigsel som ett slags "privat" alternativ. Om man inte gillar kyrkan så mycket så borde man väl kunna ordna icke-religiösa ceremonier. Varför ska det vara kommunens sak att tillfredställa människors ceremoniella behov?

Ateismen slår till

2009-01-14T11:21:00.007+01:00

Diskussionen om konfessionella friskolor har kommit på tapeten igen. Förekomsten av sådana har varit något som irriterat många "humanister", som många ateister numera föredrar att kalla sig. Nu senast så har Björn Ulvaeus krävt att sådana ska förbjudas. Eller åtminstone inte få något offentligt stöd. (Läs mothugg här och här).

Jag har tidigare försvarat konfessionella skolors rätt att verka och att få ekonomiska villkor som är likvärdiga med andra typer av skolor. Det kan i detta sammanhang vara lämpligt att åter redogöra för varför jag anser att vi bör försvara de konfessionella skolornas rätt.

Kritiken mot de konfessionella skolorna går som regel ut på att (1) alla elever har rätt till en skola som är "neutral" i fråga om olika livsåskådningar, samt att (2) konfessionella skolor inte är detta, medan (3) icke-konfessionella skolor är detta, eller åtminstone kan vara det.

Man kan hålla med om punkt (2), att konfessionella skolor inte är helt neutrala när det gäller olika livsåskådningar. Nu finns det i och för sig olika grader när det gäller hur hårt olika skolor är knutna till en viss religion. I USA är många konfessionella skolor betydligt hårdare knutna till sina respektive religiösa inriktningar än i Sverige.

Man kan börja med att fråga sig varför det är så viktigt att en skola är neutral i förhållande till olika livsåskådningar. Det viktiga måste väl ändå vara att elever får en bra skola. Huruvida en "neutral" skola är bättre i någon bemärkelse än en konfessionell sådan torde vara en empirisk fråga. Man måste helt enkelt genomföra ordentliga undersökningar omfattande stora grupper av elever från både konfessionella och icke-konfessionella skolor för att kunna dra några slutsatser kring detta. Det räcker inte med ideologiska konstateranden baserade på en sekulär livsåskådning.

Sedan kommer vi till frågan om vad som egentliten är en "neutral" skola, och om det ens finns någon skola som är detta. Kan verkligen en icke-konfessionell skola sägas vara "neutral", bara därför att den inte uttryckligen bygger på någon viss livsåskådning. Jag skulle svara nej på denna punkt. Det är knappast möjligt att vara helt neutral. Många med en sekulär livsåskådning tycks tro att man kan dra en skarp gräns mellan å sidan "vetenskap" och å andra sidan "tro". Det finns en värdering inbyggd här. "Vetenskap" är någonting bra, medan "tro" är någonting dåligt. Jag vill bestämt hävda att det inte går att dra någon sådan enkelt gräns. "Vetenskap" är inget rent "tittande" på naturen, där den rena verkligheten bara "strömmar in" i våra hjärnor formar sig till teorier. Istället för att tala om en konflikt mellan "vetenskap" och "tro" så borde vi tala om en konflikt mellan olika världsbilder. Dessa olika världsbilder har alla såväl vetenskapliga som icke-vetenskapliga komponenter. Märk att det är skillnad mellan å ena sidan vetenskap som sådan och å andra sidan en vetenskaplig världsbild. En vetenskaplig världsbild är i sig inte mer vetenskaplig än andra världsbilder.

Bakom den starka tilltron till "vetenskapen" hos många "humanister" finns oroväckande tendenser. Vi måste här skilja mella två idéhistoriska strömningar, två typer av "upplysning". Vi har å ena sidan vad vi kan kalla för radikal upplysning, och å andra sidan vad vi kan kalla för moderat upplysning. Den moderata upplysningen utgår oftast från en ofullkomlighetstanke. Denna kan ligga till grund för ett pluralistiskt samhälle. Eftersom människor, inklusive humanister, kan ha fel, så är det farligt att på politisk nivå upphöva en viss ideologi eller religion till "den rätta". Detta gäller givetvis också sekulära eller "vetenskapliga" ideologier. Den moderata upplysningen har haft sitt starkaste fäste i den anglosaxiska världen, och har där spelat en stor roll i utvecklingen av marknadsekonomi, västerländsk demokrati och religionsfrihet.

Den radikala upplysningen däremot saknar denna ofullkomlighetstanke. Den gör anspråk på att företräda en förnuftstro. De ideal som man själv hyllar betraktas som förnuftiga eller vetenskapliga. Man representerar framsteg och upplysning Det leder lätt till intolerans mot de som inte delar dessa ideal. Dessa blir ju ett "hinder" för "vetenskapen" elle "framsteget". Det blir ett problem för det "upplysta" projektet att det finns människor med avvikande åsikter, t. ex. religiösa.

Krisen och vår brist på perspektiv

2009-01-02T21:56:00.005+01:00

Jag läste på E24 att Island kommer att ha den sämsta utvecklingen i världen det kommande året.
Till och med sämre än Zimbabwe, vilket ju är en mindre hedrande position. Men å andra sidan så verkar det som om Island ändå har ganska goda utsikter att komma på fötter på några års sikt.

I detta sammanhanget så tycker jag att det är värt att påpeka vilka begränsade perspektiv man ofta har i diskussionerna kring krisen och i ropen på snabba politiska ingripanden. I fallet Island så måste vi komma ihåg att landets BNP har ökat väldigt snabbt under några år i början av 2000-talet. Lander har dessutom toppat "human development index". Så även om ekonomin skulle krympa med de 10% det talats, om så kommer det att tillhöra toppen vad gäller levnadsstandard. Efter de 10 procentens nedgång så skulle landet hamna på en nivå som man var på för inte speciellt många år sedan. Och skulle man säga att Island var ett dåligt land i slutet av 90-talet, eller i början av 2000-talet?

Människor är otåliga till sin natur. Man vill att saker och ting ska hända nu. När saker och ting omkring en skakar är det alltid lätt att antingen drömma sig tillbaka till "gamla goda tider", eller kräva omedelbara förändringar. Det är lätt att i sådana stunder glömma allt man faktiskt har fått.

Nytt år, feminister och superhjältar

2009-01-02T13:28:00.008+01:00

Ny är det nya året här. Vardagen börjar så smått att återkomma för de flesta efter jul- och nyårsfirande. Även detta år ska jag försöka att regelbundet uppdatera bloggen med kommentarer kring olika nyheter. Vi börjar med en "kärt" ämne, genusfeministernas framfart. Världen Idag skriver om att genusfrågorna verkar vara aktuella igen. Det verkar här finnas en skillnad mellan folket och eliten. Läs mer här och här.

Vi går över till världsekonomin. I privata affärer skriver man att Paul Krugman tycks vilja axla rollen som en slags "ekonomisk superhjälte". Massiva statliga insatser behövs enligt denne för att få fart på USA:s ekonomi. Hmmm... jag kan tänker inte gå in på att diskutera alla olika föreslagna åtgärder. Men jag blir lite misstänksam mot undertonerna i det hela. Kan det inte vara så att det är viljan att vara just "hjältar" som gör att många politiker och samhällsvetare är positiva till olika former av "stora projekt" och social och politisk ingenjörskonst?

Jag förstår mig inte på Kristdemokraterna...

2008-12-18T20:57:00.005+01:00

Länge har man från KD:s håll försökt försvara den traditionella familjen och det traditionella äktenskapet. Man har motsatt sig en s k "könsneutral" äktenskapslagstiftning.

Kanske är det därför som jag har ganska svårt att förstå mig på KD:s nya linje i frågan. KD:s så kallade kompromissförslag innebär ju faktiskt att vi får en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är bara det att man inte kallar äktenskap för äktenskap. Man har alltså ändrat ord.

Är det ingen mer än jag tycker att det börjar likna en pseudodebatt, när det mer handlar om ord än om innehåll?

Den stora frågan borde vara vad ett äktenskap är, inte vilket ord man använder för att benämna denna relation. Ett äktenskap är en offentligt bindande relation mellan en man och en kvinna, och inget annat. Om man sedan kallar denna relation för något annat än äktenskap, eller om man skulle kalla någon annan relation för äktenskap, så är det mer en lingvistisk än en politisk eller juridisk fråga.

Avgifter på universitet - något att överväga

2008-12-15T22:51:00.004+01:00

Diskussionen om ett eventuellt införande av avgifter för högre utbildning dyker upp lite till och från i detta land. Nyligen dök det upp en debattartikel i UNT på detta tema. Som så många andra så är artikeln kritisk.

Jag tycker det att vi seriöst bör överväga avgifter för högre utbildning. Jag tror det blir nödvändigt på sikt om Sverige ska kunna upprätthålla kvaliten på den högre utbildningen. Dessutom finns det ett rättviseargument, folk som läser andra utbildningar än de som ges av de svenska universiteten får som regel betala en slant. Det gäller bl. a. de som läser på utländska universitet.

Gratis utbildning har en del negativa konsekvenser, precis som det blir med andra saker som staten tillhandahåller gratis. Sverige har en väldigt låg geönomströming i den högre utbildningen. Få elever tar ut sin examen. Vidare så börjar många sina studier sent. I många länder så är det normalt att gå direkt från gymnasiet till universitetet. Så inte i Sverige. Samhällsekonomiskt vore det bättre om folk snabbt kunde utbilda sig och åta sig mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Tyvärr så är det väldigt svårt att politiskt införa avgifter på universiteten. Folk vill gärna ha saker gratis. Det är alltid populärare att deklarera att folk har "rätt" till det ena eller det andra, än att säga att vissa saker är folks eget ansvar.

Det är förstås inte helt oproblematiskt med avgifter. Det finns en poäng att staten subventionerar högre utbildning på olika sätt. Det finns en risk för social snedrekrytering. Men hur stor denna är, och i vilken mån den är ett problem, är frågor som måste underkastas rigorösa empiriska undersökningar snarare än att användas som en enkel politisk slogan.

Dödshjälp

2008-11-29T12:48:00.002+01:00

Diskussionen om dödshjälp har blossat upp igen med några inlägg på brännpunkt.

Det som slår mig att många av de som har en mer positiv eller liberal uppfattning i fågan i själva verket tycks utgå från två, potentiellt motstridiga principer i sin argumentation.

För det första så tycks man argumentera utifrån en "objektivistisk" grund; ibland är livet så dåligt att det vore bättre att vara död.

För det andra så tycks man argumentera utifrån en "subjektivistisk" grund; om en person vill dö, så har denne rätt att dö.

Den "subjektivistiska" och den "objektivistiska" grunden tycks ha potentialen att komma i konflikt med varandra. Antag att den objektivistiska vore sann. Varför skulle det då spela någon roll vad den enskilde individen vill? Om å andra sidan den subjektivistiska vore sann, varför ska man då bara reservera dödshjäl för vissa svårt sjuka? Borde inte alla som vill ha tillgång till dödshjälp?

Skilj mellan stat och juridik!

2008-11-28T11:52:00.003+01:00

Idag kan vi läsa (ytterligare) en brännpunktartikel där någon kritiserar kyrkornas vigselrätt. Något nytt argument verkar inte framkomma, utan debattören bygger vidare på resonemanget att kyrklig vigselrätt skulle vara en rest av ett statskyrkosystem. Som jag har argumenterat för så är denna argumentation ohållbar.

Istället så borde man vända på resonemanget och fråga varför bara staten och dess utsedda tjänstemän ska kunna utfärda juridiskt giltiga vigslar. Idealet vore förstås ett rent common-law system, som i grunden är en slags fri marknad när det gäller lagstiftning och den statliga lagstiftningen avskaffas eller minimeras. Men om detta inte kan uppnås så borde det bästa systemet vara att vem som helst har rätt att ansöka om att få bli vigselförrättare och viga folk med eller utan religiösa inslag, beroende på vad som efterfrågas.

Det är märkligt att det är så få borgerliga eller liberala debattörer som ifrågasätter idéen med omfattande statlig inblanding i juridiken. Istället för att göra frågan om vigselrätt till en fråga om förhållandet mellan stat och kyrka, så borde det bli en fråga om förhållandet mellan stat och juridik.

Resultat eller intentioner?

2008-11-27T14:49:00.004+01:00

Moderaterna vill slopa procentsmålet för biståndet. Det lär nog få en och annan att gå i taket. Många på vänsterkanten, men även många borgerliga i t ex Folkpartiet och Kristdemokraterna, tycks sätta likhetstecken mellan högt bistånd och godhet mot de fattiga.

Låt oss en gång för alla fastslå en sak. När man bedömer olika politiska åtgärder så måste man skilja mellan intentioner och resultat. Det är en sak att bedöma intentionerna bakom en politisk åtgärd som enprocentsmålet. Det är en annan sak vilket faktiskt resultat ett genomförande av detta får. Om politiker är intresserade av att minska fattigdomen, så bör de framför allt titta på det senare.

Och vad säger egentligen forskningen? Leder bistånd till en bättre ekonomisk utveckling? Detta tycks nu vara långt ifrån säkert. Nonicoclolasos skriver om en metastudie som påvisar att bistånd inte leder ens till en liten ökning av välståndet.

Ingen genusideologi i skolan, tack!

2008-11-27T12:36:00.007+01:00

Nu har det stormat lite här i landet igen. Det har visat sig att en läsebok för småskolebarn visst inte är tillräcklgit genuspolitiskt korrekt Det är fråga om boken "Förstagluttarna", som ebligt uppgift ska vara tvivelaktig ur genus- och mångfaldsperspektiv. Jämo och DO och en oklar grupp av "föräldrar" tillhör de somn ställt sig kritiska. En forskare kritiserar även boken. Men nu är ju mycket humaniora och samhälls"vetenskap" ingen riktig vetenskap, så fråga är vad detta egentligen betyder.

Man kan säkert ha synpunkter på ett och annat i denna läsebok, precis som man kan ha synpunkter på alla läroböcker. SvD hänvisar till bokens beskrivning av en jude, och detta tycker jag verker vara ett tveksamt inslag i läroboken. De citat som sägs återger stereotypa könsroller har jag däremot svårare att se några större problem med. Förmodligen återspeglar boken i detta avseende barnens verklighet snarare än genusteoretikernas...

Vad vi definitivt bör göra upp med är den statsunderstödda politiska korrekthet som ligger som en tvångströja och kväver all kritisk debatt i Sverige. DO och Jämo är ideologiska myndigheter, men uppgift att omdana samhället enligt ideologiska skrivbordsritningar. De talar om tolerans och mångfald, men precis som alla politiskt korrekta sammanhang så är det en väldigt snäv tolerans det är fråga om: den gäller bara de som omfattar de politiskt korrekta idealen.

Om vår regering ska fortsätta att kalla sig borgerlig så borde den lägga ner ideologiska myndigheter som Jämo och DO. Den borde se till att stoppa den här hysterin kring att alla är kränkta och diskriminerade jämt och ständigt. Framför allt så borde skolan åter få bli en förmedlare av kunskap snarare än (genus)politisk korrekthet. Om jag är av de bestämda uppfattningen att män och kvinnor skiljer sig åt, så vill jag med gott samvete kunna skicka mina barn till skolan utan att de ska behöva indoktrineras i någon genusideologi som jag inte delar.

Det klarar jag mig utan!

2008-11-13T21:12:00.004+01:00

Telia ska erbjuda oss att köpa en iPhone utan abonnemang. Närmare bestämt så ska man kunna köpa 8GB-varianten med ett kontantkort.

Det kanske skulle kunna passa mig, om det inte vore för priset: 5500kr! Är det verkligen värt det? En 8GB iPod Touch kostar ca 2200kr. Det innebär alltså mer än 3000kr för själva telefonfunktionen!

Det är nog bättre att köpa en iPod Touch tillsamans med en enklare telefon. Jag köpte en enkel Samsung för 500kr för några dagar sedan. Annars finns det hyffsade 3G-modeller för typ 1200-1500 kr.

Även om Apple många gånger gör saker som jag gillar, så tänker jag inte betala tuseltals kronor för att få ett litet äppelmärke på mina prylar.

Privat fildelarjakt - ett intressant alternativ

2008-11-12T21:30:00.004+01:00

Jag tänkte att det kunde vara dags för mig att ge mig in debatten kring s k fildelning, och då i synnerhet den olagliga varianten. Är det rätt att man låter upphovsrättsinehavare jag fildelare? Denna fråga har diskuterats en hel del i samband med övehetens senaste tilltag i frågan. Många bloggare och andra som tillbringar stora delar av sina liv på nätet verkar vara av uppfattning att så får man inte göra. Man kan inte ge privata aktörer (halv)polisiära uppgifter, det riskerar att hota människors integritet och leda till en massa elände.

Jag tycker inte det är något i absolut fel i att låta andra aktörer än de traditionella rättsuppehållande myndigheterna (polis och domstolar) jaga bovar. Det finns naturligtvis en risk att oskyldiga hamnar i en problematisk situation.eMen detta måste vägas mot värdet av att ha en fungerande brottsbekämning. Det finns inget som säger att "individens integritet" eller "individers rättigheter" alltid ska ha ha prioritet framför kollektiva värden som lag och ordning eller ett fungerande samhällssystem. Men i Sverige är ju många politiker, även borgerliga, präglade av ett vänsterliberalt tänkande där man är livrädd för hårda tag eftersom man är rädd att man ska "kränka" någons "rättigheter".

Sedan är det förstås en annan frågan om det i ett visst specifikt område är lämpligt att lägga över brottsbekämpning på privata aktörer. Det passar bäst när det är fråga om ringa brott, som begås ganska ofta av många människor. Ett paradexempel är felparkeringar. Här har parkeringsvakter en slags domarbefogenheter, trots att de i fråga om utbildning inte kan jämföra sig med "riktiga" domare eller poliser. Här måste man ha ett system för att snabbt och enkelt kunna beivra många småförbrytare. Det skulle bli väldigt ineffektivt om varje felparkering skulle behöva gå igenom hela det ordinarie rättsliga systemet. Samtidigt är felparkering ett ganska ringa brott, och det är inte hela världen om ett antal felaktiga p-böter skulle råka delas ut.

Jag tycker det åtminstone är en intressant tanke ett låta privata aktörer ta över en del av fildelarjakten. Men det behöver ju inte betyda att allt är svartvitt och oproblematiskt i diskussionen kring fildelning och upphovsrätt. Upphovsrätter och andra immateriella äganderätter har en del problem som inte finns med vanliga, fysiska äganderätter. Det är svårt att säga exakt när man har "kränkt" någons immateriella rättigheter, eller om det nu ens finns några sådana rättigheter, och vilka dessa nu är. Ibland har jag varit ganska mycket för immateriella äganderätter, och ibland har jag varit mer skeptisk. Alla exakta lagar blir väldigt godtyckliga.

Vad man skulle kunna överväga är att se över 75-årsregeln (att upphovsrätter gäller till 75 år efter att upphovsmannen dött). Sedan kan man udnra om det inte borde vara en civilrättslig snarare än en straffrättslig fråga. Man borde låta upphovsrättsinnehavara få registrera sina verk (kanske mot en avgift), och driva civilrättsliga processer mot de som kränker upphovsrätterna. Man skulle då kunna se det nuvarande förslaget som en led i en sådan utveckling; man ger helt enkelt upphovsrättsinnehavarna större del av ansvaret för att upprätthålla sina rättigheter. Detta skulle kunna leda till en mer marknadsmässig bedömning från upphovsrättsinnehavarna, där man väger kostnader mot vinster med att ha sina verk skyddade.

SVD1
SVD2 SVD3 DN1 DN2

Thomas Sowell om homoäktenskap

2008-11-10T23:11:00.003+01:00

"To apply a mountain of laws based specifically on experience with relations between a man and a woman to a different relationship where sex differences are not involved would be like applying the rules of baseball to football."

- Thomas Sowell i en kolumn som behandlar bl a s k samkönade äktenskap.

Staten ska inte subventionera flummig ideologiproduktion

2008-11-10T11:56:00.007+01:00

Regeringens har en alltför konmmersiell och ekonomistisk syn på forskningen. Ungefär så torde man kunna sammanfatta dagens brännpunktartikel i SVD. Bakom denna står tre forskare i olika humanistisk/samhällsvetenskapliga områden. Artikeln är skriven på ett speciellt sätt, det finns ingen tydlig slutsats utan det är ett antal påståenden radas upp. Men den underliggande tesen är ändå klar.

Jag anser inte att det är något anmärkningsvärt att staten ställer krav på sådana forskare som får statligt stöd. Sådana forskare ska ägna sig åt något som vi alla har nytta av. Att ösa in pengar i olika verksamheter utan att ställa krav och utan ordentliga uppföljningar är tvärtom oansvarigt. Det finns i och för sig alltid en risk att staten ställer felaktiga krav, som bygger mer på ideologi än vetenskap. Men man måste också se vilka motsatta faror som finns. Hot mot de vetenskapliga idealen kan lika väl komma innifrån akademin, från forskarna själva. Det är det som vi har sett. Mycket så kallad humaniora och samhällsvetenskap har inte så mycket med genuin vetenskap att göra. Snarare så har det varit en tummelplats för olika ideologiska riktningar på modet. Marxismen har i västeuropa varit en typsik akademikerrörelse. Likaså feminismen och alla dessa flummiga "ismer" och "ologier" som avlöst varandra de senaste decennierna.

Tanken att forskning skulle vara någon särskilt ädel och sanningssökande aktivitet som svävar lite ovanför de krassa och ekonomistiska kraven i det omgivande samhället är alltså en myt. Men det är likväl en myt som forskare har ett intresse av att upprätthålla. Men eftersom det är en myt så finns det ingen anledning till att universitetens verksamhet skulle vara undantagna från det omgivande samhällets krav. Det är klart att för mycket detaljstyrning kan hämna kreativitet och nytänkande. Men det är också klart att om man inte ställer några krav så leder det till förslappning av verksamheten, och att forskare ägnar sig åt en massa saker med begränsat samhälleligt intresse (typ flummig ideologiproduktion, som mycket humaniora går ut på).

Det bästa, eller minst dåliga, är att decentralisera finansieringen och styrningen av universiteten. Vi skulle må bra av fler privata universitet och fler privara finansiärer. Sänkta skatter och skatteavdrag skulle kunna öppna möjligheten för ökad privat finansiering. Det minskar dels risken för att en enskild aktör (staten) får ett för stort inflytande över vad det forskas om. Men samtidigt så innebär det likväl att det ställs krav på forskarna. Privata aktörer (det kan vara stiftelser, organisationer, privata företag - men det sistnämnda är väl nästan en svordom för lattesörplarna på de humanistiska institutionerna) är givetvis intresserade av att få ut någonting för de pengar de satsat.

Politiskt korrekt biologi

2008-11-08T14:01:00.003+01:00

Appropå statlig opininsbildning. Det här är väl en variant av detta. Naturhistoriska riksmusséet har en utställning om homosexualitet bland djur. Ett syfte tycks onekligen vara att utmana den s k heteronormativiteten.

Det här borda både alla borgerliga vända sig emot. Det är klart att mycket kulturradikalism och sexliberalism inte är något som vuxit fram spontant i det civila samhället, utan är pådyvlat uppifrån. Staten tillhandahåller aborter och preventivmedel, statens skolor bedriver sexualundervisning där man lär att allt är normalt och nu ska muséerna haka på kören upp uppfostra oss i politiskt korrekthet.

Skattefinansierad propaganda

2008-11-08T11:46:00.004+01:00

Dick Erixon kritiserar statlig opinionsbildning i en debattartikel i Sydsvenskan.

Det har varit på tal tidigare. Borde inte den borgerliga regeringen ta och se över detta? Är det inte att ha en ordning där fria aktörer står för opinionsbildingen, och statens myndigheter genomdriver de beslut som sedan fattats? Är det rimligt att skattemedel används för att bedriva politisk propaganda?

Restaurangtips i Reykjavík

2008-11-06T22:21:00.006+01:00

Jag uppehåller mig då och då i Reykjavík när jag är ute och reser till och från olika ställen i Sverige och Island. Jag tänkte passa på att tipsa om några restauranger som jag tycker är bra och som inte i alla fall inte tillhör de allra dyraste.

Café Victor. Ett ganska informellt och ledigt ställe som jag besökt varje gång jag varit Reykjavík. Passr bra för så väl lunch, middag eller om man bara vill ta en öl. Kklingburriton (priset har ökat för varje gång jag besökt ställer, senast låg den på tror jag 2250ISK) och argentinasteaksandwichen (tror jag betalade 1700-1800 ISK för den) kan båda rekommenderas.

Reykjavík Pizza Company. Beläget på Laugavegur och serverar stenugnsbakade pizzor som är riktigt goda. Senaste gången fick jag en 12-tumspizza med bl a peperoni och diverse ostar för knappt 2000ISK.

Hornid. En italiensk restaurang med bl a olika sorters pizza och pasta på menyn. Jag åt en pizza 8Hawaii) här. Den mindre 9-tumsvarianten räckte för mig. Jag tror inte den var stenugnsbakad, men ändå riktigt god.

Rosso Pomodoro. En annan italiensk-inspirerad Restaurang på Laugavegur. Jag åt en riktigt god kycklingsallad här för 2290ISK.

Nya brandmän!

2008-11-06T16:53:00.004+01:00

Storstockholms brandförsvar söker efter nya brandmän. Det vore inte så mycket att blogga om, om det inte vore för de något annorlunda kriterierna i platsannonsen. Man söker nämligen särskilt efter personer med "goda kunskaper i och intresse av hbt-frågor"...

Ja, vad ska man säga om detta...???

Måste muslimer skaka hand i Sverige?

2008-11-06T16:38:00.003+01:00

Jag tänkte återknyta till debatten kring "Halal-TV". Det uppstod ett smärre tumult då debattören Carl Hamilton ville skaka hand med de muslimska programledarna. Det var emot deras religion, och därför så vägrade de. Det gjorde Hamilton upprörd. Bor man i Sverige får man acceptera Svenska seder. Så tycks Hamilton, och en hel del andra, resonera.

Måste man acceptera svenska seder bara för att man bor i Sverige? Hur är det om svenska seder skulle strida mot ens religion? Om det uppstår en konflikt mellan svenska seder och t ex islam? Jag skulle personligen nog inte ta illa upp om en muslimsk person inte ville skaka hand, om jag väl visste varför denna inte ville det. Men samtidigt så kan man inte helt bortse från de seder som råder i det samhälle man bor. Det kan ju vara så att min religion innehåller en rad regler som gör ofta krockar med det omgivande samhällets förväntningar. Visst skulle människor ha rätt att följa sin religion, men poängen är att det kommer att ha konsekvenser. Om min religion innehåller en massa föbud hit och dit, ja, då kommer mitt liv att försvåras på olika sätt. Visst har vi frihet att utöva religioner. Men precis som alla andra friheter, så innebär den inte att man är fri från konsekvenserna av sitt religionsutövande.

MP3-spelare och musikmobiler

2008-11-06T16:28:00.002+01:00

Jag har nu fått min beställda iPod Touch hemlevererad. På det hela så har det motsvarat mina förväntingar, även om jag inte testat alla funktioner än. Må vara att pekskärmen kan vara något bökig för den ovane. Anteckningsfunktionen har redan kommit till nytta. Jag har gjort små anteckningar när jag slutreviderat en uppsats som jag håller på att skriva. Den 16 gigabytens lagringsutrymmer är tillräckligt i alla fall för stunden.

Detta leder mig in på frågan om huruvida de portabla mediespelarna (populärt kallade "MP3-spelare", även om de i verkligheten ofta spelar en rad andra format än MP3) har någon framtid. I takt med att flera mobiltelefoner utrustats med mediespelare, så har det väckt frågan om inte sådana "musikmobiler" kommer att ersätta de portbla mediespelarna. Det kan ju vid en första anblick tyckas vara mer rationellt att ha en enhet att bära omkring på istället för två.

Som jag ser det så finns det några fördelar (än så länge) som de separata mediespelarna har över "musikmobilerna". För det första är det lagringsutrymmet; mediespelare har ju mer lagringsutrymme för motsvarande kostnad än musikmobilerna. Det kan i vissalägen vara billigare att köpa en enklare telefon (utan mediespelare) och en separat mediespelare än att köpa en muikmobil. I alla fall för mig som valde en iPod Touch framför en iPhone, inte minst för att slippa hutlösa abonnemang.

Möjligen så kommer de minsta mp3-spelarna (som iPod Shuffle och motsvarande) att bli överflödiga, då i framtiden förmdligen varenda mobil kommer att ha en mediespelare med ett någon eller några gigabytes minneskapacitet. Ungefär som att du inte kanköpa en mobil utan klocka idag. Här kan man ju tänka sig att de separata mediespelarna kan konkurera genom att erbjuda mer lagringsutrymme eller mer avancerade funktioner. Man kan ju tänka sig att många kommer att ha både en musikmobil med några gigabytes pendlarmusik, och t ex en "större" mediespelare (t ex iPod Classic) att ta med på resor, eller en mer avancerade mediespelare (t ex iPod Touch) att använda mer som en "minidator".

Ett ytterligare skäl att välja en separat portabel mediespelare kan vara batteritiden. Om jag har en separat mediespelare riskerar jag inte att mobilen "dör" därför att jag har lyssnat på musik.

En möjlig nackdel med separata mediespelare är att man ibland kanske inte hör att mobilen ringer, därför att man är upptagen med att lyssna på musik (eller något annat hörbart). Detta skulle man ju kunna lösa. Man skulle kunna ha ett par hörlurar som är kopplade både till mobilen och mediespelaren; antingen med en sladd eller med bluetooth eller liknande trådlös teknik. Musiken (eller vad man nu lyssnar på) skulle kunna brytas då mobilen ringer. Finns det sådana lösningar på marknaden idag? I annat fall skulle någon entreprenör kunna tillgodose denna brist

Vad är poängen med "Halal-TV" egentligen?

2008-11-05T14:54:00.007+01:00

Jag såg precis premiäravsnittet av det omtalade programmet "Halal-TV". Programmet har ju utsatts för en del kritik. En del verkar mena att det är ett led på vägen av en islamisering av SVT, andra undrar om verkligen tre muslimska kvinnor kan göra objketiv TV. En del kritik verkar helt klart utgå från ett sekularistiskt perspektiv. Man är helt enkelt misstänksam mot de som inte lever som sekulariserade, västerländska karriärister. Läs t ex Dilsa Demirbag-Stens debattartikel i SVD.

Jag håller inte med de mest rabiata kritikerna som på förhand verkar ha döm ut programmet. Som Stefan Swärd påpekar, så kan man undra om det bara är ateister eller sekulariserade människor verkligen är mer "objektiva" än troende.

Men efter att ha sett premiärprogrammet, så måste jag säga att det finns mycket kritik som jag kan hålla med om. Det är sådan kritik som riktas mer mot själva programmet, än det faktum att programledarna råkar vara muslimer. Jag tycker prpgrammet verkar lite för flamsigt, och det är oklart vad som är poängen med det. Det verkar vara mycket ganska löst tyckande snarare än fakta och seriösa granskningar. Är poängen att på något sätt visa upp tre tjejer i slöja? I premiärprogrammet så diskuterades "klassamhället". Det konstaterades att klassklyftorna hade ökat, och sedan fick en del personer tycka till om det. Men det skedde ingen fördjupning eller problematisering, eller ens något försök till uppbackning av konkret statistik. Alla som vet något om ekonomi vet att det inte säger speciellt mycket att bara påstå att "klassklyftorna ökar". Att bara jämföra statistiskt snitt av befolkningen vid olika tillfällen säger inte så mycket. Hur har man mätt "klassklyftor"? Vad är orsakerna till eventuella skillnader eller förändringar?

Läs SVD:s TV-krönika i ämnet. Eller denna artikel i samma tidnings kulturdel.

Dansande MP3-spelare

2008-11-04T22:38:00.002+01:00

Har ni några tusenlappar som ni inte vet vad ni ska göra av? Ni kan alltid köpa en dansande MP3-spelare!

Vad är det egentligen för fel på homoäktenskap?

2008-11-04T18:10:00.003+01:00

Det kan man fråga sig. Motståndare till samkönade äktenskap blir ofta anklagade för att vilja påtvinga sin egen religiösa eller moralistiska uppfattning på andra. "If you don´t like gay marriage, don´t have one" lyder en liberal slogan. Samtidgt så tycks det som om den aktuella debatten i Sverige kommit att handla om - som jag ser det - teknikaliteter som mest har en symbolisk betydelse. Bland annat så tycks en del haka upp sig på vilka ord man ska använda om vissa relationer.

Låt oss nu se frågan ur ett mer principellt, moralfilosofiskt perspektiv. Är det något fel med samkönade äktenskap (jag använder den traditionella termen äktenskap, kalla det vad du vill om du föredrar någon annan benämning.) Är det kanske fel med samkönade relationer ö h t? Är det "mera" fel om samkönade par gifter sig, än om de bara lever ihop ändå? Är det kanske t om bättre, eller åtminstone "mindre fel", om samkönade par gifter sig än om de lever "lösaktigt"?

För en person som är troende kristen (detsamma gäller för många andra traditionella religioner) så är saken enkel. Samkönade relationer är fel. Men så kommer vi till fråga hur staten eller det juridiska systemet ska se på saken. Att samkönade relationer eller äktenskap strider mot Bibeln eller någon viss religiös syn är inte ett tillräckligt skäl för att staten ska förbjuda något. Politiken och juridiken måste använda sig av värlsliga förnuftargument. Om staten vill ingripa mot något eller föbjuda något som måste den fråga sig: "skadar detta någon? Kränker detta någons rättigheter? Är detta dåligt för samhället?", eller liknande.

Vi kan börja med att titta på samkönade relationer generellt. Är det skadligt för samhället på något sätt? Hur skulle man kunna argumentera här? Man skulle kunna hävda att dagens alltför liberala syn på sexualitet och samlevnad har en hel del icke önskvärda konsekvenser. Men frågan är om detta är något som är specifikt för homosexualitet. Min slutsats är att det vore bäst om alla levde i monogama, heterosexuella äktenskap. Men det finns även många heterosexuella som lever på mindra bra sätt när det gäller sexualitet och samlevnad, och frågan är om homosexuella nödvändigtvis måste vara värre i detta avseende. Den "skada" som homosexualiteten ställer till med är kanske alltså inte värre än den "skada" som t ex de många heterosexuella samboförhållandena orsakar. Vi kommer aldrig att kunna nå något idealsamhälle i detta avseende. Det kommer alltid att finnas homosexuella, liksom det kommer att finnas heterosexuella som lever sexuellt omoraliskt omoraliskt, eller i strid med den naturliga lagen. Det är nog ingen idé att förbjuda homosexualitet eller att omfattande repressiva medel bekämpa denna läggning eller dess utövande.

Låt oss nu ta steget från informella samkönade relationer till samkönade äktenskap. Om man nu accepterar att det förekommer samkönade relationer i samhället, kan man man då inte like gärna även acceptera samkönade äktenskap? Om man tycker att det är ett problem att vi är alldeles för liberala och lösaktiga i dagens samhälle, borde det då inte vara bra om fler fick möjligheten att ingå i stabila, av samhället erkända relationer? Är det värre att homosexuella gifter sig, än att de lever ihop ändå? Det tycks som om detta "utilitaristiska" motstånd mot homoäktenskap är svårt att fullfölja. Det verkar inte vara uppenabart att homosexualitet utlevd i äktenskap (eller vad vi nu ska kalla det) har värre konsekvenser för samhället än annan (utlevd) homosexualitet.

Om man vill motsätta sig samkönade äktenskap så tror jag att man måste fundera över vad ett äktenskap är. Ett äktenskap är inte bara ett kontrakt, ungefär som ett affärskontrakt. Äktenskapet är en naturrättslig ording. Man kan kalla det för en helig ordning om man så vill, om man inte nödvändigtvis tolkar detta som att det skulle vara ett sakrament som den katolska kyrkan hävdar. Äktenskapets grund är alltså att det är önskvärt att män och kvinnor ingår i livslånga, bindande relationer. När man medger ett äktenskap, så medger man även en slags samhällets välsignelse över den ingångna relationen. Samhällets uppgift är att skydda denna relation och se till att den inte bryts upp.

När staten medger ett samkönat äktenskap, så tar den ställning i en moralisk fråga, att det är önskvärt att två homosexuella ingår i en relation. Här ser vi att juridiken inte kan ryckas loss från dess moraliska eller naturrättsliga grund. Invändningen från de som förespråkar samkönade äktenskap är naturligtvis att det måste gälla även om staten medger heterosexuella äktenskap, att den då skulle ta ställning för en viss samlevnadsform. Men det är just det som är poängen: Staten kan aldrig vara neutral i värdefrågor.

Finns det något annat sätt som man skulle kunna argumentera mot samkönade äktenskap?

Ny iPod beställd

2008-11-04T17:45:00.003+01:00

Nu har jag gjort slag i saken och beställt en ny iPod från Apples onlinebutik (det verkar vara det enda stället där de inte är slut). Det blev en iPod Touch på 16GB. 16GB är lite i minsta laget. Jag hade funderat på en 32GB. Men det är som bekant kristider nu...

Ett äktenskap är alltid juridiskt

2008-11-04T17:10:00.004+01:00

Jag kritiserade i ett tidigare inlägg de som menar att en obligatorisk civilregistrering av all vigslar skulle utgöra en lösning på "problemet" med samkönade äktenskap. Nu företräds denna "lösning" på nytt av en moderat riksdagsledamot i en debattartikel i Dagen. Så vitt jag kan utläsa, och jag tror det är det som KD-ledaren och en del andra har i tankarna, så går resonemanget som så: (1) Statens lagstiftning - juridiken - måste vara neutral i fråga om sexuell läggning. (2) För många människor, framför allt kristna, så är begreppet "äktenskap" intimt förknippat med just den heterosexuella relationen. Om man separerade den juridiska och den kyrkliga biten så skulle man kunna förena detta. Den juridiska biten och lagstiftningen skulle kunna vara densamma för både homo- och heterosexuella. Men om man inte kallar dett för äktenskap, så skulle man kunna reservera begreppet "äktenskap" för det som ingås i den kyrkliga ritualen (som alltså kommer sakna jurudisk innebörd)

Oavsett vad man tycker om såväl könsneutrala äktenskapslagar och kyrkliga versus borgerlia vigslar, så bygger denna tanke så vitt jag kan se på en feltolking av det klassiska, kristna äktenskapsbegreppet. Det är inte så att äktenskapet eller vigseln är någon i strikt mening kyrklig handling. Åtminstone inom protestantisk teoligi så är äktenskapet ett juridiskt eller socialt fenomen. När kristna (åtminstone protestanter) talar om äktenskap eller vigslar så är det per definition allt den juridiska biten som avses. Det spelar ingen roll om denna sköts av en borgmästare, en byråkrat, eller av en präst eller en pastor (som alltså så att säga tillfälligt träder in och agerar som en samhällsrepresentant då denne viger). Tanken på ett "icke-juridiskt" äktenskap är alltså en självmotsägelse. Äktenskap handlar alltid om det juridiska. Sedan spelar det ingen roll om man kallar det för äktenskap eller något annat. När kristen etik säger t ex att det är fel att ha sex före äktenskapet så är det alltid före den juridiskt ingångna relationen som avses.

Tanken att man skulle kunna tillfredställa "båda sidor" genom att skilja mellan juridik och äktenskap är alltså självmotsägande. Ett äktenskap är alltid juridiskt.

För lite jämställdhet? Knappast...

2008-11-04T09:24:00.003+01:00

Det är oftare kvinnor som oftare är hemma och tar hand om sjuka barn, kan vi läsa om i div erse medier. Naturligtvis så lär statsfeministerna börja ojja sig över att det inte är tillräckligt jämställt. Och eftersom de nya moderaterna och den "borgerliga" regeringen ställa sig till dessa statsfeminister, så vet man aldrig vilka sociala ingenjörsåtgärder som kan komma här näst för att uppfostra befolkningen i den "rätta" ideologin...

Men låt oss ytterligare en gång fastslå: Sann jämställdhet handlar om att folk ska ha lika rättigheter, inte att de ska välja lika. Det är den enda jämställdhet som är förenlig med borgerlig ideologi. Annat annat bör benämnas vid sitt rätta namn: Socialism!

Sällsynt dålig argumentation

2008-11-03T12:28:00.004+01:00

På dagens "Brännpunkt" i SVD kan vi läsa hur ett antal personer med skilda ideologiska utgångspunkter förespråkar att kyrkornas vigselrätt avskaffas. Argumenten som framförs ter sig för mig synnerligen svaga. Antingen är de uppenbart ogiltiga, eller så är de bara obegripliga och jag har svårt att se vad de menar. Låt mig (fritt) får återge några av de "argument" jag lyckas utläsa, och kommentera dessa.

(1) Om man tar bort vigselrätten från samfunden så bevarar man samfundens frihet att slippa ställa upp på sådana vigslar de inte vill ställa upp på. Kommentar: denna frihet finns även idag. Även om man skulle införa en könsneutral lagstiftings så finns det inget skäl (jag menar inget filosfiskt hållbart skäl, så vitt jag kan se) till att tvinga samfunden att viga alla. Man kan gått låta enskilda samfund, eller enskilda vigselförrättare, fortsätta att välja vilka de vill viga.

(2) Man tycks hävda att den nuvarande ordningen innebär att civil lagstiftning skulle styras av religion/livsåskådning, eller att den skullebära en sammanblanding av religion och juridik. Kommentar: Jag har ytterst svårt att se på vilket sätt den civila lagstiftingen skulle styras av religionen. Så långe artikelförfattarna inte preciserar vari denna "styrning" skulle bestå, och på vilket sätt den är problematisk, så måste jag betrakta argumentet som ogiltigt. Hur är det med en eventuell sammanbanding? Ja, även här så måste artikelförfattarna precisera sig. Nu anser jag att all "sammanblandning" mellan kyrka och stat inte behöver vara av ondo. Kyrkan (och de andra trossamfunden) kan ibland ha intressen som sammanfaller med statens intressen. Att upprätthålla den naturliga lagen är ett sådant område. Att bedriva t ex kristna skolor kan vara ett annat sådant område (kyrkan har ett intresse av att ge barnen en kristen forstran, staten har ett intresse av att fostra goda medborgare, och dessa båda intressen kan tillfredställas av en kristen skole, och det behöver inte vara fel av staten att stödja en sådan).

(3) Kyrkans vigselrätt är en rest från en tid då den luthersk kyrkan (=Svenska kyrkan) var de enda tillåtna. Kommentar: Här är uppenbart fråga om ett s k genetiskt felslut. Man måste skilja mellan ursprung och funktion. Ursprunget till att kyrkorna i Sverige har vigselrätt må vara att Svenska kyrkan en gång i tiden funderade som statens förlänga arm. Men det behöver inte betyda att man även kan ha ett system med kyrklig vigselrätt utan något som helst statskyrkosystem. Detta är ju fallet i USA, som kanske är det land där den kyrkliga vigselrätten är som starkast, trots att landet aldrig har haft någon statskyrka.

(4) Ett ytterligare argument som jag tycker mig kunna utläsa är att ett obligatoriskt civiläktenskap skulle kunna leda till att nya traditioner utvecklas. Kommentar: här är det återigen svårt att se vad som menas. Vilka traditioner är det som skulle kunna utvecklas, som inte redan skulla kunna finnas med dagens ordning? Vill man gifta sig borgerligt, så kan man ju det redan med dagens ording.

Som jag påpekat vid tidigare tillfällen så är argumenten för en obligatorisk civilrättslig registrering av alla vigslar synnerligen svaga. Dagens debattinlägg i SVD illustrerar denna svaghet.

Egentligen så är det svårt att se hur någon borgerlig eller liberal politiker kan förespråka något sådant. Ur ett borgerligt eller liberalt perspektiv så torde det bara vara bra att fristående eller civila institutioner, som t ex kyrkor, kan ta över en del av statens uppgifter. Jag tror det knappast är någon slump att det framför allt är anglosaxiska länder där kyrkor har vigselrätt, medan der främst är kontinentaleuropeiska länder som har obligatorisk civilregistrering. Det anglosaxiska rättsliga tänkandet är i grunden mer frihetliga med sin common-law tradition. Rättsliga och sociala institutioner växer nerifrån och uppåt. Staten och dess myndigheterna ska bara träda in i de fall då det civila samhället misslyckas. Den kontinentaleuropeiska rättsliga traditionen är mycket mer centralistisk och byråkratiserad. Rättsliga och sociala ordningar skapas uppifrån och ner. Den starka staten och dess myndigheter är det som dirigerar samhället. Det borde inte vara någon gåta vilken av dessa traditioner som är mest förenlig med ett borgerligt eller ett liberalt politiskt tänkande.

Ny iPod på inköpslistan

2008-11-02T23:53:00.006+01:00

Jag har funderat på lite olika prylar som jag skulle kunna ha nytta (nöje?) av, och som jag nu skulle kunna sätta upp på inköpslistan. Jag diskuterade i ett tidigare inlägg vilken ny iPod-modell som jag skulle inhandla. Jag funderade även lite på om det skulle kunna bli aktuellt med en iPhone för mig. Det har jag kommit fram till att det förmodligen inte blir.

Anledningen är att jag vill slippa de hutlösa abonnenamg man tvingas binda sig vid. Man skulle ju kunna importera än från någon av de länder där de säljs olåsta och obundna av olika operatörer. Men de är ändå rätt dyra. Jag har kommit fram till att det skulle passa mig bättre att införskaffa en iPod Touch, och kombinera detta med en mobil av simplare slag vars huvudsakliga användingsområde är just telefonsamtal. Jag kan fortsätta att använda min gamla Ericsson k510 tag till, men det finns några rätt hyffsade modeller till rimliga kostnader (olåsta!!) som jag tittat lite på. Jag föredrar att kunna fortsätta använda kontantkort istället för abonnemang. Hittills så har jag haft ett svenskt och ett isländskt kontantkort, och kunnat byta mellan dem utan problem beroende på var jag befunnit mig.

Jag var i Uppsala här om dagen, men då hade de slut på iPod Touch. Jag är i första hand intresserad av 16- eller 32GB-modellen. 8GB är i minsta laget. Jag har t o m funderat lite över en iPod Classic Men dels så är nog dennas 120GB mer än vad jag behöver, och dels missar jag de speciella funktionerna i iPod Touch. Jag uppskattar Touchens trådlösa internetanslutning. Då jag tidvis är ute och reser så vill jag kunna utnytja tådlösa näterk på hotell etc. Samtidigt vill jag slippa hutlösa roamingkostnader. Därför så är tådlöst mer aktuellt för mig än 3G, och en anledning till att jag kan avvara iPhonen (i alla fall för ett tag...). Jag vill kunna uppdatera bloggen, kolla mail, facebook, etc. De övriga funktioner jag är intresserad av är, förrutom det uppenbara lyssnadet på musik och andra företeelseri ljudformat såsom föreläsningar, ljudböcker, etc, någon form av texteditor. Jag vill kunna skriva ner funderingar och annat så dyker upp när jag är ute och reser och inte nödvändigtvis har min dator med mig.

Jag kollade runt lite i App Store (online-butiken där det säljs program för iPhone och iPod Touch), och det finns en hel del intressanta saker. Jag tror att iPod Touch tillhör sådant som står högt på min inlöpslista nu.

KD sviker om äktenskapet

2008-11-01T19:54:00.005+01:00

Jag visste att det bara var en tidsfråga innan KD skulle börja kompromissa i äktenskapsfrågan. Nu föreslår man att kyrkornas vigselrätt ska avskaffas. Istället så ska alla par, heterosexuella som homosxuella, tvingas infinna sig hos en offentlig myndighet. Det ska dock inte kallas för att man ingår "äktenskap". Det framgår inte av artikeln om det är någon skillnad mellan heterosexuella eller homosexuella relationer. Men om det hela nu har reducerats till om man ska använda ordet "äktenskap" för vissa relationer så har man i praktiken gett upp.

Det är tragiskt. Och det väcker frågan om KD ens behövs i svensk politik, om partiet ändå gång på gång anpassar sig till vad de andra liberala och socialistiska partierna tycker.

Vår "borgerliga" regering en oerhörd besvikelse

2008-10-31T14:18:00.004+01:00

Moderaterna vill ha ännu mer statlig styrning av familjepolitiken. Patiet går som jag tidigare påpekat bara längre och längre åt vänster.

Jag måste i sammanhanget säga att den nuvarande moderatledda regeringen har blvit en oerhörd besvikelse. En "borgerlig" regering som på område efter område bedriver vänsterpolitik. Eller vad ska man säga om en "borgerlig", moderatledd regering i praktiken lägger ner försvaret och upp river ner det traditionella äktenskapet, som diskriminerar hemmaföräldrar, mm mm?

Om det inte blir en ordentlig ideologisk upprustning inom moderaterna (eller den övriga borgerligheten) så tänker inte jag rösta borgerligt nästa val.

Knappast någon lösning...

2008-10-30T22:48:00.004+01:00

En del tycks tro att ett avskaffande av kyrkornas vigselrätt skulle utgöra en "problemen" kring försöken att inrätta en könsneutral äktenskapslagstiftning. Jag har tidigare kritiserat de som vill avskaffa kyrkornas vigserätt och frånvaron av substantiell argumentation för dennaa ståndpunkt. I sammanhanget så måste jag säga att det är mycket svårt att se hur detta skulle vara en lösning på fråga om könsneutrala äktenskap. Är man principiellt emot könsneutrala äktenskap torde det knappast spela någon roll om dessa ingås borgerligt eller kyrkligt. Ett äktenskap är ett äktenskap, oavsett hur den ingås. De som är mot könsneutrala äktenskap blir alltså inte hjälpta av denna lösning.

Elände!

2008-10-30T22:22:00.004+01:00

Det är mycket elände på gång i dagens kyrkor. Det tycks inte spela någon roll om de är katolska, protestantiska eller vad de nu är. Vad sägs till exempek om denne "katolske" präst förnekar Kristi gudom, jungfrufödseln och uppståndelsen? Däremd har han inte bara lämnat den katolska, utan även den kristna tron... Konservativa katoliker ska visst protsetera och menar att det bara är gammal 1800-talsliberalteologi. Ja, är det inte lite märkligt att det fortfarande finns folk som försvarar sådant?

I Svenska kyrkan så vill en del nu framhålla att även ateister kan ha skäl att vara medlemmar i samfundet. Detta tycks vara ett svar på de många utträdeskampanjer som kommit på sistone. Ja, kristna har ju inte så mycket att hämta i SvK, så man kan ju föstså om SvK måste hitta nya grupper.

Hur kan det ha gått så långt?

2008-10-29T08:44:00.005+01:00

Jag läste en artikel i dagen om en pingstvän som ska ha assisterat vid utförandet av aborter. Jag måste säga att jag blev något chockerad. Kunde det verkligen ha gått så långt, att detta förekommer i en så kallat konservativ och bibeltrogen rörelse som pingströrelnsen?

"Argumenten" som personen tar tilll sitt försvar är väldigt luddiga och oklara, det startaste tycks vara att om de inte själva deltog, så skulle deras arbete ändå utföras av deras arbetskamrater...

Som kristen så kan man givetvis inte delta i att dräpa en oskyldig människa, eller några andra brott mot budorden heller så klar. Så länge vi lever i en syndig och gudlös värld så kan vi dock inte alltid hindra att andra människor bryter mot buden, men det får aldrig tas som ursäkt för att själv bryta mot buden.

Rseonemanger i artikeln glider in på det faktum att vi faktiskt har lagstadgad rätt till abort i Sverige.. Det är lite oklart vad det har för relevans i sammanhanget. Det är väl knappast så att det innebär något tvång för någon att vara med i utförandet i aborter, något som Credoakademins blogg tar upp. Och även om det skulle innebära det, så måste väl en kristen lyda Gud mer än människor.

Det här måste föranleda en orderntlig självsanering bland Sveriges frikyrkor. Anpassningen till världen har gått för långt. Om man har en moraluppfattning som avviker från det politiskt korrekta så kommer man att bli betraktas som fundamentalist eller mörkermänniska. Under förevändningen att man inte kan ha en "svartvit" syn på saker och ting så kommer många då att successivt anpassa sig till det omgivande samhället. Detta måste vi få ett stopp på! Sverige s kyrkoledare måste återvända till den bibliska moralen!

Nya Macbook-modeller!

2008-10-15T01:52:00.006+02:00

Dagens presentation av nya Macbook-modeller bjöd ju pa en hel del intressant. De nya modellerna ær helt klart lockande pa manga sætt och vis. Jag har en "gammal" Macbook (om man nu kan en dryg 1-aring "gammal"...). Det jag skulle vilja ha ær ett bættre grafikkort. I de nya modellerna finns ju rætt hyffsade sadana, eller atminstone bættre æn vad jag har i min modell. Dock kænns det aningen onödigt att köpa en ny dator om man har en gammal som fungerar felfritt. Det skulle væl vara om man kan fa nagot för sin begnade datamaskin. Kanskee nagon i den nærmsta bekantskapskretsen med datorbehov kunde överta min "gamling"? Eller sa far jag köra med den ett tag till.

Dock sa noterar jag att de nya modellerna ær dyrare æn de gamla. Den billigaste Macbooken ligger pa 12000 kr. Det verkar som om man har tagit bort "budgetalternativet". Jag tycker man kunde ha en ingangsmodell för ett lægre pris, men Apple policy verkar vara att de som vill ha budgetdatorer far söka sig till PC-hyllorna. Nagot man alltsa ytterligare bekræftat med de nya modellerna.

Läs även andra bloggares åsikter om Apple, mac, macintosh, macbook, datorer intressant

Bibeln och vetenskapen

2008-10-10T16:20:00.005+02:00

Kristen civilingenjör har skrivit en bok om skapelsen. Han verkar sluta sig till den som menar att dagarna i skapelseberättelsen inte var riktiga dagar. Det är ett ganska vanligt sätt att försöka harmoniera Bibelns skapelseberättelse med "vetenskapen".

Jag tror att många av de försök att harmoniera Bibeln med "vetenskapen" bottnar i en alldelse för naiv syn på vad "vetenskap" är. Även många kristna verkar leva tron att vetenskapen är ett slags rent observerande av världen, och att om "vetenskapen" säger något, då är det sant. Man har alltså två källor till kunskap om skapelsen: Biblen om "vetenskapen"; och man tycks betrakta dessa som likvärdiga. Men den Bibliska och ortodoxa lutherska perspektivet är att Bibeln är suverän i sin auktoritet. Den ska inte anpassas till vad "vetenskapen" (för tillfället) säger. Istället så ger Bibeln ett slags allmänt ramverk för hur man tolkar vetenskapliga observationer. Det är inte märkvärdigare än att mainstreamvetenskapsmän har sin naturalistiska ideologi som ett motsvarande ramverk. Kampen mellan de "vetenskapliga" skapelseberättelserna och den Bibliska är ingen kamp mellan "vetenskap" och "tro". Istället så är det en kamp mellan olika sätt att tolka empiriska obervationer.

Kristna borde bli mer offensiva i kampen mot det naturalistiska s k "vetenskapliga" etablissemanget. Man borde bli mycket mer kritisk mot t ex den allmänna skolan och de statliga universiteten.

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, vetenskapsteori, skapelse, religion, kristendom
intressant

Det nya Facebook, ytterligare en vænda

2008-10-04T05:31:00.005+02:00

Nu har DN en liten notis som handlar om de förment massiva (?) protesterna mot det "nya Facebook". Vad jag tycket och tror om bade FB och diskusssionen kring den nya layouten har jag redan bloggat en del om. Men eftersom jag ær mitt i ett hændelselöst nattskift kan jag passa pa att ha ytterligare lite tankar och asikter om det hela,

Jag vill lægga fran en liten hypotes om varför det ær sa manga som gar med i anti-nya-FB-grupperna. Jag tror inte att deras styrka sæger allt om det nya FB. Jag tror man far ta och undersöka vilka det ær som gar med i grupperna. Det torde finnas olika kategorier av FB-anvændare. Det finns de som ær inloggade jæmt och stændigt och anvænder FB som en digital lekstuga. Sedan finns det de som ær inloggade inte riktigt lika ofta, och de som ær inloggade sporadiskt.

Min hypotes sæger att det ær folk i den första kategorin som ær de som protesterar mest mot det nya FB. Ett av skælen till att FB gjordes om, och som enligt mig för det nya FB bættre, var applikationsröran pa det gamla FB. Manga presentationssidor var överbelamrade med mængder av (manga ganger rætt tramsiga) applikationer. I det nya FB sa har de flesta applikationerna samlats i en særskild flik. Jag tycker att det ær lættare att hitta relevant info da man slipper scrolla igenom alla dessa applikationer. Men jag tror manga av de som tillhör den næmnda kategorin "storanvændare" ær just de som gillar dessa applikationer. De gillar att ægna tid at dessa. Att applikationer nu ær lite mer "undanskymda", ær för dessa ett stort minus. De som ær mycket pa FB torde vara mer benægna att ga med i olika FB-grupper.

Samtidigt sa torde en hel del "medelanvændare" eller sporadiska anvændare vara mindre intresserade av alla dessa applikationer. För dessa ær Facebook framför allt ett sætt att kunna halla kontakt med gamla bekantskaper av olika slag. För manga av dessa tror jag att det nya FB kan innebæra en förenkling/förbættring. Men dessa ær inte lika benægna att ga med i FB-grupper.

Förföljelsen av kristna kommer fortare æn du anar!

2008-10-03T23:30:00.006+02:00

Pingstvænner passar inte som rektorer pa universitet. Det anser i alla fall ett antal lærare vi Lunds Universitet. De har protesterat mot att en tillænkt rektor har en bakgrund i pingströrelsen, som enligt de protesterande lærarna har en "extrem" och "vetenskapsfientlig" rörelse.

Visst blev jag pa ett sætt chockad nær jag tog del av nyheten. Men samtidigt inte. Jag længe tænkt att det nog bara ær en tidsfraga innan traditionella kristna utsætts för nagot som liknar ren förföljelse. Det kan tyckas slaende ær att det manga ganger ær de som gærna slar sig för bröstet och kallar sig för "upplysta" eller "toleranta" som kan visa sig vara de værsta förföljarna. Men egentligen ær inte detta speciellt konstigt. I stort sett alla som utsatt andra för förföljelser har væl ansett sig sjælva sta för de "goda" och "upplysta" idealen. De förföljda ær ju de som pa ett eller annat sætt motsætter sig "upplysningen" eller "framstegen"... Manga förföljelser ær "upplysningsprojekt"...

Vi har under det senaste arhundradet haft en relativt stor frihet i manga lænder att utöva olika former av religion. Men ser man historiskt, sa har detta langt ifran alltid varit fallet. Tværtom sa har ju förföljelse ofta varit det normala tillstandet för bibeltroende kristna. Kanske ær vi bara pa væg tillbaka till detta "normaltillstand", efter en kort historisk parantes med religionsfrihet.

Manga samhællen har haft mer eller mindre strikta uppfattningar om vilka fomer av religion som "passar" med samhællets værderingar. Det ær som bekant inte alltid som fria, bibeltrogna kristna församlingar har gjort detta. Vi ska inte tro att dagens s k "liberala" och "upplysta" samhællen ær speciellt mycket bættre. Ramarna för vad man "far" tro och tycka kan manga ganger vara ytterst snæva. Och det kan bli værre i framtiden. Mycket værre.

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, religion, samhälle, förföljelse, frihet, universitet, religionsfrihet intressant

Att vara dum i huvet (eller smart...)

2008-10-03T01:23:00.008+02:00

Vad innebær det att vara dum i huvet? Som jag ser det sa finns det atminstone tva olika svar pa fragan. Enligt det första svaret sa ær man dum i huvet nær man saknar förmagan att dra korrekta eller i varje fall rimliga slutledningar om saker och ting. Enligt det andra svaret sa ær man dum i huvet om man har förmagan till adekvata slutledningar, men inte anvænder dessa p g a slapphet eller bekvæmlighet. Enligt det första svaret sa kan en individ inte ra för om denne ær dum i huvet. Enligt det andra svaret sa ær individen ansvarig för att denne ær dum i huvet. Att sæga att nagon ær dum i huvet ær att klandra denna pa nagot vis. Den som beskylls för dumhet borde ha insett en viss sak.

Ovanstaende ær bara ett omvænt sætt att formulera en mer klassisk kunskapsteoretisk fraga: Vad innebær det att vara rationell? Det finns tva generella svar man kan ge. Enligt det första sa handlar rationalitet om att ha vissa mentala förmagor. Enligt det andra sa handlar rationalitet om att utnyttja dessa förmagor. Enligt det första sa ær individer inte ansvariga för om de ær rationella eller inte. Det ær nagot man ær "av naturen". Enligt det andra sa ær individer ansvarig för om de ær rationella eller inte. Kunskapsteoretiska externalister lutar at det första svaret. Kunskapsteoretiska internalister lutar at det andra svaret.

Vad innebær internalism och externalism i kunskapsteorin? Enligt internalismen sa beror rationalitet enbart pa sadant som ær internt tillgængligt för individen eller subjektet. Det vill sæga, sadant som vi ær medvetna om, eller som vi i princip kan göra oss medvetna om. Antag att jag stæller mig fragan om jag ær rationell eller inte. Enligt internalismen sa beror detta bara pa sadant som jag har tillgang till. Exempel pa sadant kan vara olika former av evidens, och olika slutledningar som jag drar fran denna evidens. Det maste alltsa vara sadant som jag atminstone i princip kan kontollera. En drivkraft bakom den kunskapsteoretiska internalismen ær att vi ær pa nagot sætt ansvariga för att vara rationella. Om vi ær irrationella, eller "dumma i huvet", sa kan detta inte bero pa att vi saknar evidens eller argument. Det maste bero pa att vi inte följer evidensen eller argumenten, troligtvis pa grund av slapphet, bekvæmlighet, önsketænkande eller nagon annan brist.

Enligt en kunskapsteoretisk externalist sa behover rationalitet inte nödvændigtvis bero pa sadant som ær internt tillgængligt för oss. Vi kan alltsa (i princip, atminstone) vara rationella, utan att basera vara trosförestællningar pa evidens, slutledningar eller argument. Ofta tænker sig externalisterna att vi ær rationella om vara trosförestællningar har orsakats eller formats pa ett adekvat sætt. Men hur vara trosförestællningar formar ær inte nödvændigtvis nagot som vi ær medvetna om. Dærför blir rationalitet för externalisten inget som vi kan rada över. Den externalistiska synen i olika skepnader har blivit populært under 1900-talet. Det tycks bero dels pa svarigheten att bevisa manga av vare trosförestællningar pa ett internalistiskt vis, dels pa grund av ökad kognitionspsykologisk kunskap. Manga av vara trosförestællningar tycks vara ett resultat av psykologi snarare æn logiska slutledningar.

Läs även andra bloggares åsikter om filosofi, kunskap, kunskapsteori, tro, vetande, vetenskap, vetenskaps intressant

Inflation

2008-10-03T01:17:00.003+02:00

Valutakurserna hær pa Island ær ingen rolig læsning dessa dagar. Men man kan i alla fall vara glad över att man inte bor i Zimbabwe. The Cato Institute har uppskattad den arliga inflationen i landet till 531 miljarder procent!

Läs även andra bloggares åsikter om zimbabwe, inflation, ekonomi

Argumenten saknas fortfarande (om statligt vigselmonopol))

2008-10-02T07:05:00.004+02:00

Ænnu en gang sa ha kulturradikalismen i detta land rest sig upp mot kyrkornas vigselrætt. Denna gang ær det RFSU som tagit till orda i SVD.

Jag har berört fragan tidigare, men jag kan ta upp den igen. Jag har fortfarande svart att se vari problemen med den nuvarande ordningen ligger. Vad spelar det för roll om staten/kommunen anstæller en særskild person som förrættar vigslar, eller om man ger en extern person fullmakt att utföra samma handlingar? Att införa obligatoriska civilæktenskap vore att införa offentligt monopol pa en marknad dær det idag finns en viss valfrihet, vilket ær tveksamt ur ett borgerligt perspektiv.

Det som aterkommer ibland ær att vigselförættande ær en form av "myndighetsutövning". Men jag har aldrig sett nagon klar definition av begreppet "myndighetsutövning" som (1) gör det klart att vigselförættande ær ett fall av sadan och (2) andra æn stat/kommun/etc inte kan utföra ægna sig at detta.

Läs även andra bloggares åsikter om äktenskap, samhälle, juridik
intressant

Ett "argument" som ocksa dykt upp ær att trossamfunden "diskriminerar" folk eftersom (atminstone en del av dem) inte ær beredda att viga alla. I den aktuella debatten sa tycks farhagorna i synnerhet gælla det faktum att vissa samfund inte lær viga homosexuella. Men jag har æven hær svart att se vari argumentet ligger. Om vi far en "könsneutral" æktenskapslagstiftning sa kunde man mycket væl acceptera att enskilda vigselförættare (eller enskilda samfund/organisationer/instirutioner/etc) med vigselrætt har striktare krav för vilka de vill viga. Det ær en sak att lagstiftningen som sadan ær neutral, men att kræva att varje enskild vigseförættare (eller varje enskilt samfund) ska vara neutral ær nagot annat. Man kan ju pasta att det senare bör gælla. Men det ær inget argument, utan bara ett pastaende.

Om nagon skulle sitta inne med ett argument (och inte bara ett pastaende, eller en negativ kænsla mot religion eller kyrka) mot den nuvarande ordningen sa ær denne vælkommen att skicka en kommentar.

Flummig kritik av "nyliberalismen"

2008-10-02T05:17:00.006+02:00

Roland Poirier Martinsson ær konservativ och katolsk filosofi/debattör. Det ær en person som jag i mangt och mycket respekterar, och som jag nog har en hel del gemensamt med. Men jag vill ænda ta tillfællet att vara lite kritisk mot en del av det som han srkivit. Det gæller nu i första hand en artikel dær han gar till angrepp mot "nyliberalismen". Nyliberalismen antas ha ett antal likheter eller beröringspunkter med socialismen/marxismen.

Den första likheten ær utopismen. Bade (ny)liberalismen och socialismen tror pa nagon form av utopi, som det gæller att stræva mot. Den andra likheten gæller synen pa mænniskan som en bricka i den historiska utvecklingen.

Hær skulle jag dock sæga att skillnaden snarare gar mellan moderata och radikala anhængare av respektive ideologi. Det gæller för övrigt æven konservatismen. Atminstone mer principfasta (værde)konservativa torde ha ganska tydliga ideal vad som ær rætt och fel, moraliskt och omoraliskt och hur ett idealt samhælle ska se ut.

Den tredje likheten sægs vara att bade socialismen och (ny)liberalismen missförstar kapitalismen. Socialismen ær materialistisk, och (ny)liberalismen ær ekonomistisk, typ. Det skulle sækert kunna utvecklas till nagot intressant. Men tyværr ær resonemangen vældigt abstrakta, och det ær svart att fa ut nagot konkret av det. Det talas om dygder och civila gemenskaper, och att det ær nagot som nyliberalismen skulle negligera. Men nagra mer handfasta exempel pa hur (ny)liberalismen skulle göra sig skyldig till detta ges inte. Manga (ny)liberaler skulle ju snarare sæga att det ær just den stora och allomfattande staten som marginaliserat bade de civila gemenskaperna och den personliga moralens betydelse.

(I manga av de fragor som stereotypt ofta framhalls som skiljelinjer mellan konservativa och (ny)liberaler, sa tycks det ju som om Poirier-Martinsson stæller sig pa den liberala sidan. Mattias Svensson prisar hans "stöd för kapitalism, sänkta skatter, statlig neutralitet inför såväl familjebildning som homosexuellas rätt och kvinnans legala rätt att välja abort". Pa ett föredrag pa Heimdal (den borgerliga studentföreningen i Uppsala) som jag bevistade vill jag minnas att han tog avstand fran nationalismen, och havdade att republik var principiellt överlægset monarki som statsskick.)

Den fjærde likheten bestar i att bade socialismen och nyliberalisen sæga vilja "skapa en människa som vi hittills aldrig har sett". Tyværr sa kænns detta ungefær lika luddigt och stereotypt som ovanstaende.

Jag tror det finns saker inom (ny)liberalismen som kan problematiseras och kritiseras, och likasa att det finns saker inom konservatismen som ær værda att ta pa alvar. Tyværr sa tycks det som om en del konservativ kritik mot liberalismen fastnar i luddiga, abstrakta resonemang eller i stereotypa nidbilder. Det gynnar inte en konstruktiv politisk diskussion.

Läs även andra bloggares åsikter om konservatism, liberalism, nyliberalism, politik, ideologi intressant

Medfödd gudstro

2008-09-26T01:50:00.004+02:00

Jag läste precis om en psykolog som menar att människan har en medfödd gudstro, och att ateismen i själva verket är något inlärt.

Det tycks ju stämma med vad många kristna har lärt. Gudstron är så att säga människans naturliga tillstånd, och ateismen ärnågot onaturligt.

Läs även andra bloggares åsikter om religion, Gud, ateism, filosofi

Militant ateism

2008-09-24T02:04:00.005+02:00

Senaste avsnittet av Existens i SVT handlar om religionens plats i samhällsdebatten. Det kan ju tyckas vara ett ganska stort ämne, som rymmer många infallsvinklar. Man intervjuade företrädare för Broderskapsrörelsen och Clapmaninstitutet, som fick ge sin syn på vad de menar kristna värderingar är, och vad dessa kan bidra till i samhället.

Något som jag tyckte var intressant var när man tog upp s k "humanister" (i klartext, ateister), som vill motverka religionens inflytande. Man tog upp frågan om inte religionskritiken i s sig fått en närmast religiös frenesi. Går dagens "humanister" för hårt fram?

Jag tror att det finns en förklaring på varför dagens religionskritik kommit att ta sig mer "militanta" uttryck. Tidigare fanns det en föreställning om att religionen nog skulle försvinna av sig självt, om folk bara lärde sig att tänka på ett "upplyst" eller "Vetenkapligt" sätt. Filosofer och vetenskapsmän trodde sig kunna dra en skarp gräns mellan "tro" och "vetande". Men nu har det visat sig, att detta var fel. Förhållandet mellan "tro" och "vetande" är mycket mer komplext än vad man tidigare trott. S k "vetenskap" är inte nödvändigtvis något objektivt och förusättningslöst tittande på verkligheten. En ateistisk eller naturalistisk världsbild är inte nödvändigtvis mer "vetenskaplig" eller "rationell" än en religiös.

I korthet kan man säga att ateismen visat sig vara en världsbild bland alla andra, och ingen naturlig utgångspunkt för varje rationellt sinnad människa. Kanske är det så, att många ateister innerst inne inser detta, men inte riktigt vill kännas vid det. Kanske är det mot denna bakgrund man ska förstå ateismens allt hårdare attityd.

Läs även andra bloggares åsikter om ateism, religion, filosofi intressant

Kristna mer rationella?

2008-09-23T21:53:00.004+02:00

Jag läste precis om en studie som visar att traditionellt kristna mindre mottagliga för olika former av vidskepelse och pseudovetenskap.

Intressant. Jag har tänkt i de banornar länge. Den kristna/teistiska världsbilden är i grunden logiskt och rationell. En god/rationell skapare styr och upprätthåller världen enligt förutsägbara lagar. Tyvärr så domineras rådande vetenskapliga institutioner av en naturalistisk världsbild, där allt vad traditionell religion heter närmast definitionsmässigt betraktas som något som står i något slags motsättning eller åtminstone spännningsförhållande till vetenskapen.

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, vetenskap, religion, pseudovetenskap intressant

Därför ska du inte "be Jesus in i ditt hjärta"

2008-09-23T12:46:00.007+02:00

Inom många reformert kyrkor (framför allt inom s k "väckelsekristna") så uppmanar man stup i ett människor att "ta emot Jesus" genom att be en frälsningbön. Detta är ju något som ortodoxa, bibeltrogna lutheraner tar avstånd ifrån. Det är en villfarelse på samma sätt och av samma anledning som läran att goda gärningar är något som bidrar till frälsningen. Bibeln lär att vi blir frälsta av nåd allena genom tron allena. Goda gärningar och böner är sådant som hör till det kristna livet, och inget som bidrar till, eller konstituerar frälsningen.

Men även bland de reformerta kyrkorna så tycks det som om det finns en och annan avikande röst. Jag vill passa på att nämna even Reasons Not to Ask Jesus Into Your Heart av pastor Dennis M Rosker i Duluth Bible Church. Läs och begrunda (i synnerhet om du som läser detta tillhör det s k "väckelsekristna" lägret.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att så lite teologisk forskning kring "frälsingsbönen" finns. Denna praxis verkar ju finnnas i så gåt som alla reformerta sammanhang. Till viss del kan det kanske förklaras med att de i vissa reformerta sammanhang - de s k väckelsekristna grupperna - finns en ganska stark antiintellektuell tradition. Det har int funnit någon vana av seriöst teologisk forskning och utbildning. Den teologi som förekommit har bestått av sentimentala appeller. Hade man verkligen intresserat sig för mer djuplodande dogmatik och exegetik, då hade man kanske insett hur svag den teologisk grunden för "frälsningsbönen" är. Men det finns ju utöver de "väckelsekristna" många historiska reformerta kyrkor, och där borde man kanske finna teologiska arbeten på en mer akademisk nivå som berör "frälsningsbönen" och dess plats i den kristn tron.

Jag har sjäv varit involverad i en del diskussioner mer reformerta om den s k "frälsningsbönen": Och jag tycker att de många gånger blivit ganska luddiga både vad gäller det bibliska stödet, och vad bönen faktiskt innebär. Hur ska man se på de kristna sammanhang där praxisen med "frälsningsbön" inte förekommer - d v s, alla icke-reformerta kyrkor? När man läser vissa väckelsekristna pamflettter eller hemsidor så framställs det ofta som om frälsningsbönen är ett nödvändigt villkor för frälsningen.Om detta är fallet, så måste man ju dra slutsatsen att de icke-reformerta kristna inte är frälsta. När jag har talat med en del reformerta så har de ibland försvarat sig med att frälsningsbönen nog inte är nödvändig för frälsningen, men att den kan ses som något slags pedagogiskt hjälpmedel. Jag blir minst sagt konfunderad här. Under den tiden jag vistades i s k "väckelsekristna" sammanhang så levde jag hela tiden i den uppfattningen att frälsningsbönen var det steget som människan var tvungen att ta för att bli frälst. Det är den uppfattning som det är naturligt att få när man läser det väckelsekristna materialet. Och om de nu trots allt, enligt de väckelsekristna, inte är så att frälsningsbönen är nödvändig, varför framställs det då så ofta som om den är det? Att dra in sådant som inte hör till frälsningen i en framställning om hur man blir frälst kan ju bara göra det mer förvirrat, och knappast vara pedagogiskt.

Nej, det är dags att skippa all sentimental appeller och frikyrkliga klyschor och istället åter sätta oss ner kring Bibeln och se vad den faktiskt säger. En ny reformation, med andra ord.

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, teologi, frikyrkor, religion, Jesus, Gud, frälsning intressant

Mer om det nya Facebook

2008-09-19T21:55:00.010+02:00

Appropa den nya FB-layouten...

Jag skrev om ett par grupper som stödjer det "nya" FB. Æven om de væxer snabbt, sa rader knappast nagot tvivel om att de grupper som motsætter sig de nya FB ær i ett vældigt överlæge vad gæller medlemmar.

Jag hat tænkt att det kanske ær missvsade att bara titta pa antalet medlemmar i grupper som ær för respektive mot det "nya" FB. Det sæger kanske inte allt om vad folk verkligen tænker och tycker, eller om det nya FB verkligen ær bættre eller sæmre för den genomslittlige anvændaren. I klartext: Det ær inte sækert att de mest högljudda ær representativa för alla anvændare. Vidare sa ska man inte förbise s k drevmentalitet. Jag tror att en sadan ær mer framtrædande i "nya" medier som internet æn i "traditionella" medier. Det blir sa att sæga en "grej" att vara emot nya FB, och da hakar alla pa...

Istællet kanske sa tænkte jag att det kanske ær mer intressant att titta pa statistik över hur manga som frivilligt bytte till det "nya" FB, under den period da man kunde vælja om man villa anvænda sig av den "gamla" eller den "nya" layouten. Jag hittade dessa siffror. Det tycks alltsa, enligt denna statistik (jag vet inte hur palitlig den ær, eller om det finns andra som har andra siffror) som att en majoritet efterhand frivilligt bytte till det nya FB innan det blev det enda alternativet.

Nu kanske detta inte nödvændigtvis beror pa att de faktiskt gillade de nya FB. Rent teoretiskt skulle det kunna vara sa att folk tænkte nagot i stil med: "ja, det nya FB kommer snart att bli det enda alternativet, och da ær det lika bra att vænja sig". Men i alla fall sa tror jag att den "storm" av protester mot nya FB inte sæger allt. Det ær en sak om folk beklagar sig över saker och ting. Vad folk faktiskt væljer ær en annan sak. Jag tror att detta senare, vad folk faktiskt væljer, eller hur de faktiskt beter sig, nær det væl kommer till krita, kan vara mer intressant æn vad de bara sæger. Sa istællet för att bara titta pa medlemstalet i olika grupper, sa borde man titta pa statistik över det faktiska anvændandet av FB. Ær det t ex sa, att folk loggar in sig mer sællan efter att det "nya" Facebook introducerades?

Läs även andra bloggares åsikter om facebook intressant

En kurs för mycket...

2008-09-19T21:55:00.003+02:00

Lunds unversiter tycks ha hamnat i ett mindre blasvæder. Eller atminstone "Centrum för teologi och religionsvetenskep", sedan en av centrets kurser visat sig inledas med en gudstjænst. Det handlar om kursen "Svenska kyrkan". En kurs som sægs rikta sig speciellt till de som planerar att bli præster i just Svenska kyrkan.

Mycket av diskussionen tycks ha handlat om huruvida det var rætt att ha en gudstjænst i samband med kursens inledning. Universitet/CTR menar att det inte vara nagon obligatorisk medverkan eller sa, men en och annan hade tydligen uppfattat det sa.

Jag vill istællet ifragasætta om man över huvud taget ska ha en kurs som speciellt riktar sig till de som ska bli præster i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan borde, som alla andra samfund, ta pa sig ansvaret för sina egna præster. Förutom att de ær orættvist att de som inte gillar svenska kyrkan ska finansiera dess teologiska utibldning, sa har den statliga universitetsteologin blivit ett tillhall för olika liberala teologiska riktningar som underminerar allt vad traditionell kristen tro heter.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kristendom, universitet, utbildning, teologi, religion, religionsvetenskap intressant

Evolutionister - de verkliga dogmatikerna

2008-09-19T06:00:00.006+02:00

Dagen berættar om hur en professor har fatt læmna sin tjænst vid Royal Society, som jag har förstatt det för att denne haft en för "tolerant" instællning till "kreationism". Han ska i nagot sammanhang ha formulerat sig sa att kreationism ær en annan værldsbild. Enligt den doktrinæra evolutionistiska ideologin sa ska kreationism betraktas som en "missuppfattning".

Att tala om olika "værldsbilder" skulle kunna uppfattas som att man vill ge en mindre negativ bild av "kreationismen", och uppenbarligen var det detta som var droppen för de doktrinæra evolutionisterna. Men det ær ju just dær som skon klæmmer. Evolutionism och kreationism utgar fran olika værldsbilder. Evolutionister vill ofta formulera fraga om evolution vs skapelse som en konflikt mella a ena sidan "vetenskap" och a andra sidan "tro". Evolutionen tænker man sig bygger pa "vetenskap", d v s ett objektivt betraktande av naturen och dærifran hærledda logiska slutsatser. Skapelsetron eller "kreationismen" dæremot tænker man sig bygger pa "tro", i klartext nagot godtyckligt och nyckfullt som enbart de efterblivna eller okunniga ægnar sig at.

I sjælva verket sa bygger bade kreationism och evolutionism savæl "tro" som "vetanskap". Det finns ingen "ren" vetenskap, som enbart bygger pa ett förutsættningslöst beaktande av logik och evidens. S k "vetenskap" handlar om att tolka evidens, och detta kan inte göras utan en grundlæggande værldsbild. Om man tolkar evidensen in i en naturalistisk værldsbild sa blir resultater evolution. Om man tolkar evidensen in i en kristen eller teistisk værldsbild sa blir resultatet kreationism.

Jag vagar gissa att manga evolutionister kænnner pa sig detta innerst inne. Det ær kanske dærför de blir sa upprörda. Givet den naturalistiska værldsbilden sa maste man betrakta kreationismen som en galen eller "pseudovetenskaplig" idé. Skulle det ligga nagot i det "kreationisterna" menar, da maste man ifragasætta denna naturalistiska værldsbild. Det som star pa spel ær alltsa hela den naturalistiska værldsbilden, och inte nagon enskild vetenskaplig detalj.

Detta visar med all önskværd tydlighet att det ær evolutionisterna som ær de stora dogmatikerna i dag. Man brænnmærker och bedriver hetsjakt pa allt och alla som kan tænkas hysa mintsa tvivel pa evolutionismens absoluta sanning nær det gæller att förklara allt liv. Man drar sig inte för att ta till politiska och juridiska medel, snarare æn att lata argumenten tala i en fri debatt. Æn sa længe kanske vi inte kastar "kreationister" i fængelse. Men ibland undrar man om det kanske bara ær en tidsfraga...

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, evolution, skapelse, kreationism, vetenskapsteori, tro, vetande, religion intressant

Nya facebookgrupper!

2008-09-18T06:17:00.002+02:00

Nyligen bloggade jag om den nya designen pa Facebook, och massor av folk har anslutit sig grupper som motsætter sig denna. Jag tillhörde de som snabbt övergick till det nya FB, och faktiskt föredrar det framför det gamla.

Men nu den sista tiden sa har flera snabbvæxande grupper som stödjer det nya FB dykt upp, och de væxer snabbt. Jag har anslutit mig till nagra av dem:

Actually, I LOVE the New Facebook

1,000,000 For The New Facebook Look!

Ga med du ocksa, och visa pa vilken sida du star!

Vænsterregering spricker!

2008-09-17T06:46:00.004+02:00

Den vænsterinriktade koalitionen pa Færöarna (som bl a inkluderat det antikristliga partiet "Tjoðveldi") har spruckit. De ser ut som om det istallet kommer att bli en koalition mellan socialdemokraterna (Javnadarflokkurin) och de tva stora borgerliga partierna (Sambandsflokkurin och Folkaflokkurin)

Läs även andra bloggares åsikter om Färöarna, politik,

Feminister, inte kvinnor... (Missvisande rubrik, DN)

2008-09-17T06:32:00.008+02:00

I Dagens nygeter kan man læsa hur Sarah Palin skræmmer bort "kvinnor", och far dem att rösta pa Obama.

Nær man læser artikeln sa visar det sig att det handlar om att "National Organization of Women" (NOW) tagit stællning för Obama, eftersom de ogillar Palins konservativa asikter.

Nu ær saken den att NOW snarast ær en vænsterfeministisk organisation, och att sætta likhetstecken mellan NOW och "kvinnor" tyder bara pa en förvriden verklighetsuppfattning. Men det ær kanske en sadan værldsbild de har i den rödtonade journalistkaren; de utgar fran att en kvinna per definition maste vara (vænster)feminist, annars lever hon med ett falskt medvetande och feministeliten maste upplysa henne om hennes "sanna" intressen...

En mer rættvisande rubruk borde istællet handla om hur Palin far feminister att rösta pa Obama.

UPPDATERING: Jag ser att æven SVD verkar sætta likhetstecken mellan "kvinnor" och NOW.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, USA, presidentvalet, Sarah Palin, Obama, feminism intressant

Jag gillar nya Facebook!!

2008-09-17T00:31:00.005+02:00

Facebook fick nyligen en nagot ny utformning. Det har föranlett en massa protester bland anvændarna, och det har bildats en massa grupper med syfte att bekæmpa "new facebook". Att kritisera den nya utformingen tycks ha blivit næstan lika politiskt korrekt som att delta i pridefestivalen.

Jag tycker sjælv att tanken bakom den nya utformningen av FB ær bra. Det ær en förbættring att anvændarnas sidor försætts med flikar. Sa ær det pa manga andra communities pa internet, som t ex 7e Himlen, som jag tycker ær ett föredöme nær det gæller överskadlighet. Det gör att man lætt kan hitta relevant information. Jag tycker att pa en bra community kan det vara læmpligt med en flik för allmæn presentation, en för fotografier, en för gæstbok/klotterplank eller liknande, en dær man listar sina vænner, och eventuellt nagra flikar till. Pa det "gamla" FB sa fanns den mesta informationen om anvændarna samlade pa en enda sida. Som bekant finns det massvis med applikationer som man kan lægga till pa sin FB-presentation. Detta ledde till manga enorma sidor, med tonvis med mer eller mindre tramsiga applikationer i en enda röra. Manga av "tillvalsapplikationerna" har pa det nya FB hamnat i en særskild, egen flik, med rubriken "boxes". Jag læste nagon som kritiserade det nya FB dærför att ingen skulle titta pa alla applikationerna. Men det kanske beror pa att folk inte ær intresserade!!!

Nu tycker jag inte att allt ær bra med det nya FB. Jag skulle gærna se att det fanns en særskild gæstboksflik. Som det ær nu sa verkar gæstboken ("the Wall") vara sammanslagen med newsfeeds-sidan. Sedan sa har de mer "avancerade" Superwall och Funwall hamnat i "boxes"-fliken tillsammans med alla tramsapplikationer. Med en særskild wall-flik sa skulle man kunna integrera funktionerna fran superwall och funwall med den vanliga wall:en. Sedan tycker jag rent allmænt att FB ær ganska plottrigt och rörigt. Det finns lænkar och menyer upptill och nedtill, och ofta vet man inte var man ska klicka för att utföra en viss atgærd.

Men, som sagt, flikarna ær ett framsteg. Jag hoppas pa ænnu fler förbættringar, och att man kan rætta till sadant som ær mindre bra pa nya FB. Jag tycker 7e Himlen i stort sett ær bra nær det gæller utseende och interface. Tyværr kræver manga av funktionerna att man betalar för ett særskilt guldmedlemskap, vilket ær anledningen till att jag inte ær dær sa ofta numera!

Läs även andra bloggares åsikter om facebook, internet intressant

iPodval

2008-09-16T16:49:00.006+02:00

Min iPod Nano (en 3:e generationens 8-gigabytare i någon blågrön nyans som en av mina bekanta tyckte var ful) verkar ha lagt ner verksamheten. Det är svårt för mig att leva utan dylik apparat en längre tid.

Tack och lov så inträffade denna händelse lagom i tid till Apples lanserande av nya iPod-modeller. Frågan är vilken modell jag ska införskaffa här näst. Låt oss titta på de tillgängliga alternativen. Just nu har jag faktiskt svårt att välja. Det är svårare den här gången än tidigare. Frågan är om möjligheten att inhandla iPhone till lämpliga pris inom en snar framtid, gärna utan hutlösa abonemang (jag ser gärna fram emot en "iPhone Nano" eller "iPhone Mini" eller liknande).

(1) iPod Shuffle. Den enklaste och billigaste varianten. Kanske köper jag en sådan och har tills vidare tills det dyker upp en iPhone till ett lämpligt pris med icke-hutlösa abonemang. Förmodligen väljer jag den nyare 2GB-modellen.

(2) iPod Nano. En sådan har jag redan haft. Eller rättare sagt, jag har haft två, den bortskänktes till familjen när jag införskaffade den andra, Just nu undrar jag om inte det är det mest tveksamma valet denna gång. Inte bara för att jag känner för att prova på något nytt, utan för att jag hoppas på att kunna införskaffa en iPhone någon gång i framtiden, och då skulle jag förmodligen använda denna för samma ändamål som Nanon,

(3) iPod Classic. En sådan skulle kunna fylla en funktion även efter ett eventuellt iPhoneinförskaffande som lagringsutrymme för t ex ljudböcker, föreläsningar och annat.

(4) En iPod Touch. Om jag inte skulle få möjligheten att införskaffa en iPhone till lagom hyffsade kostnader så skulle jag alterntivt kunna skaffa en Touch. Jag skulle då kunna fortsätta att använda min gamla mobil (eller köpa en ny, simplare variant) bara för att ringa med. Men om jah nu väler detta alternativ, ja, då kommer jag säkert att dagen efter få reda på att en olåst iPhone Nano kommer att introduceras på Island till ett vettigt pris...

Läs även andra bloggares åsikter om ipod, Apple, iphone intressant

Socialdemokratin och det civila samhællet

2008-09-16T04:10:00.008+02:00

Christian Braw skrev en debattartikel i Værlden Idag om hur socialdemokratin bidragit till det civila samhællets avvecklande i Sverige. Nu far han svar pa tall av Bitte Assarmo, som tydligen vill ta socialdemokratin i försvar.

Det verkar som om Assarmo rör ihop det en hel del. Fragan ær inte om vi pa manga saætt har det bættre nu æn pa 1800-talet, utan om socialdemokratin stödjer eller river ner det civila samhællet. Det ær olika fragor.

Levnadsstandarden ökat pa motsvarande sætt i alla væsterlændska stater, æven de som i högre grad styrts av borgerliga (liberala, konservativa och kristdemokratiska partier) partier. I USA sa he det civila samhællet ansvar för en stor del av det som staten star för i Sverige. I Tyskland sa har man byggt upp en socialkonservativ vælfærdsstat som i högre grad æn den svenska respekterar samhællets civila gemenskaper. Istællet för att jæmföra dagens socialdemokratiska Sverige med Sverige pa 1800-talet sa borde man jæmföra det med andra moderna lænder som valt en mer borgerlig politisk kurs.

Att hævda ökat levnadsstandard skulle vara nagot som socialdemokratin skænkt oss visar bara hur sossefierat hela det svenska tankeklimatet ær.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, samhälle, politik, ideologi intressant

Mera abortliberalism?

2008-09-15T22:34:00.003+02:00

Det finns katoliker som ær abortliberaler, det skrev jag i mitt förra inlægg. Att det finns folk i det öppet liberala kyrkorna som försvarar aborter, det ær nog desværre knappast nagon nyhet. Men en fraktion inom kristenheten som hittills i alla fall konsekvent statt pa livets sida ær de væckelsekristna frikyrkorna, dær i Sverige pingströrelsen ær den störtsta.

Men i och med den senaste tidens debatt sa kan man börja undra. För nagon vecka sedan sa anordnade anti-abortorganisationen "Mænniskorætt för ofödda" (MRO) en demonstration utanför pingströrelsen i Jönköping. Inledningsvis sa reagerade manga och tyckte att metoderna, med bland annat bilder pa aborterade foster, avr fel. Och förresten, var inte pinströrelsen tydligt mot aborter, sa varför demonstera mot sina meningsfrænder?

Bakgrunden till demonstrationen var att MRO efter diverse utfragningar och efterforskningar gjort bedömningen att flera i ledarskapet för Jönköpings pingstförsamling haft en alldeles för oklar och luddig syn pa aborter. Enligt uppgift sa ska en medlem i församlingen, som jag förstatt det, æven deltagit i sammanhang dær aborter utförs. Exakt vad som menas med detta vet jag inte. Men om uppgifterna stæmmer sa ær det ju anmærklingsvært. I sa fall borde det vara en væckarklocka för frikyrkofolk och andra konservativa kristna.

Tyværr sa har mycket av den tidigare tydligheten i manga moraliska fragor gatt förlorad i dagens frikyrklighet. Det ær bra att man rensat ut en del mænniskobud (som förbud mot dans, alkohol och nöjen av olika slag.) Men nu verkar det som om manga frikyrkor, æven de som oftast tas för konservativa, halkat i ett annat dike. I rædslan för att uppfattas som gammeldags och dömande sa hamnar man i ett læge dær allt ær tillatet. Visserligen kan man ge en læpparnas bekænnelse till den bibliska moralen, men nær det væl kommer till krita sa betyder det inte sa mycket. Församlingstukten ær avskaffad i manga frikyrkor. Samboförhallanden och annat som var næstan onæmnbart för tidigare generationers frikyrkofolk börjar sa sakta att accepteras. Att det för eller senare sker en "uppmjukning" i synen pa aborter ær kanske da inte sa mærkværdigt, æven om det nog ær manga som blir överaskade.

Hela historien visar att frikyrkligheten behöver fundera över var man egentligen star. Kan man leva hur som helst i en kristen församling, utan att församlingsledningen upptræder "dömande"? Det gæller att bekæmpa liberalismen - innan den fullstændigt har tagit över kyrkan.

Læs mer i bl a
Værlden idag

Abortliberal katolik

2008-09-10T13:49:00.005+02:00

Joe Biden är på kollisionskurs med de katolska kyrkan, som han tillhör. Han är nämligen liberal i synen på aborter. Visserligen är det knappast någon överraskning att demokratiska presidentkandidater är abortliberaler, men i alla fall... Tyvärr tycks det inte heller vara någon överaskning att katoliker (i alla fall till namnet) är abortliberaler.

Nu tycks det i alla fall som om Biden personligen är beredd att medge att livet börjar med befruktningen. Men han vill inte göra politik av det. Han anser att det är en religiös/moralisk fråga, som ska hållas skild från politiken. Han vill inte göra politik av religionen.

Nu undrar jag bara: Lär inte den katolska kyrkan att det naturliga förnuftet kan inse vissa grundläggande moraliska principer som att människolivet är okränkbart och att det börjar vid befruktningen? Det finns ju hur som helst många andra, icke-katoliker som kommit fram till samma sak, så någon specifikt katolsk-teoktatisk fråga lär det inte vara. Hur som helst så vore det mycket märkligt att om man nu hade kommit fram till att livet börjar vid befruktningen inte ville låta detta påverka ens politiska uppfattningar. Ska man acceptera dödande av vissa typer av människor, för att det finns vissa som inte vill erkänna detta?

Läs även andra bloggares åsikter om katolska kyrkan, kristendom, moral, etik, politik, USA, demokraterna, presidentvalet, obama intressant

Skeptikerrörelsen - dold ateism?

2008-09-09T22:38:00.007+02:00

Jag sitter och tittar på SVT:s Existens, som denna gång handlar om helbregdagörelse. Fokus är på församlingen Arken i Kungsängen. Den församlingen tillhör ett läger inom kristenheten som jag inte är enig med i alla frågor. Låt mig påpeka att jag tror både att Gud kan göra och faktiskt gör mirakel, även om det i en del kristna sammanhang görs för mycket show av det hela.

Det jag tänkte ta och fokusera på i denna bloggpost är istället den skeptiska kritiken mot mirakler och kristet helande. Den "skeptiska" organisationen "Vetenskap och Folkbildning" är skeptiskt inställd till mirakel och till kristen helbrägdagörelse. Jag tycker detta visar på vad som är VOF:s verkliga syfte. I grund och botten så tycks det som om VOF i praktiken närmast är en ateistisk organisation,

VOF tillhör den s k "skeptikerrörelsen". Man säger sig vilja värna "vetenskapen" mot olika former av vidskepelse, pseudovetenskap och annat som man tycker strider mot "den vetenskapliga metoden". Det tycks som om allt övernaturligt faller under sådant. Men märk att det tycks finnas en glidning inom skeptikerrörelsen: Å ena sidan så tycks man mena att det övernaturliga är något som ligger utanför vetenskapens kompetensområde att bedöma. Å andra sidan så tycks det som om man är generellt skeptisk till det övernaturliga. Det förra är ett exempel på en metodologisk naturalism. Enligt denna så ska man, inom vetenskapen, arbeta "som om" det övernaturliga inte fanns. Men det övernaturliga kan ju mycket väl finnas ändå, även om vetenskapen inte befattar sig med det. Det senare är ett exempel på en generell, metafysisk naturalism. Detta är ett mycket starkare livsåskådningsmässigt ställningstagande. Det innebär i klartext ateism.

Jag tycker denna glidning blir tydlig i detta program. Det som är väsentligt för en troende är väl om mirakler är verkliga eller inte, inte om de ligger under vetenskapens domänområde eller inte. Men det tycks som om VOF här är generellt sketiska mot mirakler som fenomen, och inte bara vill hävda att de ligger utanför vetenskapens kompetensområde att bedöma.

Detta är en mycket intressant observation. I debatten kring s k "intelligent design", teorin att vissa saker (framför allt inom biologin) är för komplexa för att ha uppkommit genom enbart naturliga medel, så brukar skeptikerorganisationer anklaga förespråkarna för att ha en "dold agenda": Man försöker presentera intelligent design som en måttfull, filosofisk teori, men bakom det hela så döljer sig en fundamentalistisk bokstavstro... Men nu ser vi att det kanske finns andra som också har en "dold agenda"...

Även professor Martin Ingvars intervjuas i programmet. Föga överraskande så var även han av ungefär samma skeptiska nyans som VOF. Programledaren för Existens ställde någon fråga som handlade om huruvida det inte kunde finnas en anti-religiös tendens inom vetenskapen. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen på frågan, eller hur det exakta svaret från Ingvars löd. Men när jag lyssnade på de resonemang som följde så kom jag att tänka på hur sårt det tycks vara många gånger att skilja mellan en metodologisk/vetenskaplig naturalism och en generell metafysisk naturalism. Jag fick en stark känsla av att för en stor grupp vetenskapsmän så är gränsen mellan dem flytande. Jag anser att man därför bör kunna ifrågasätta det strikta tillämpande av den metodologiska naturalismen inom vetenskapen. Jag har skrivit om det tidigare i en artikel som jag tror inte finns online längre, men jag håller på att arbeta på en längre artikel om ämnet.

Läs även andra bloggares åsikter om filosofi, vetenskap, vetenskapsteori, religion, kristendom intressant

Kristendom utan jesus?

2008-09-09T15:41:00.004+02:00

Den kristna tankesmedjan Chapmaninstitutet kritiseras för att utelämna Jesus. Enligt en debattartikel i Dagen så tycks det mest vara en allmän moralkonservatism som förkunnas från nämnda institut. Kan man skilja en "kristen moral" från Jesus på detta sätt?

Här måste man skilja mellan å ena sidan kristen teologi, och å andra sidan den naturliga lagen. Det tycks mig, utifrån artikeln, vara så att mycket av det som Chapmaninstitutet står för är sådant som ligger under den naturliga lagens område. Den naturliga lagen är inte beroende av Jesus. Alla människor vet att det finns en naturlig lag, att det inte är nyttigt med familjeupplösning etc. Den naturliga lagen är därmed grunden för varje civiliserat samhälle.

Tyvärr så har stora delar av den protestantiska (reformerta) kristenheten glömt bort den naturliga lagen. De två alternativ som då står till buds blir dels teokrati och dels allmän moralupplösning. Antingen får vi höra att kyrkan ska verka för en specifikt kristen samhällsmoral, eller så får vi höra beklaganden över hur "religiösa mörkermän" försöker "påtvinga religiösa ideal" vid varje försök att stävja normupplösningen i samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, religion, ideologi, moral

Jesusmanifestation i repris...

2008-09-09T15:20:00.004+02:00

Jag har arbetat ganska mycket den senaste tiden. Detta har varit en anledning till att bloggandet blivit lite sporadiskt. Men nu hoppas jag kunna ta upp det igen. Dagens bloggande kan vi börja med att kommentera följande inlägg om Jesusmanifestationen, författat av Stanley Sjöberg och publicerat i Dagen. Uppenbarligen är Sjöberg - likhet med många andra kristna profiler - imponerad av Jesusmaifestationen som ägde rum tidigare i år - och har förhoppningar om en ännu större samling kommande år.

Även om det på sätt och vis är bra att Jesus syns, så är Bibeln emot den moderna ekumeniken. Artikelförfattaren skriver att han hoppas att "att bibeltroende kristna församlingar över hela Sverige ska planera inför våren och i varje gudstjänst under april månad predika och undervisa om vem Jesus är och vad försoningen innebär." Ett par kommentarer kan vara på sin plats. Till att börja med så är det ju verkligen beklagligt om den finns "bibeltrogna" församlingar som inte lär ut vem Jesus är i varje gudstjänst.

Sedan kommer vi till kärnpunkten i tanken bakom "Jesusmanifestationen" och den s k "nya ekumeniken". Tanke tycks vara att bibeltrogna samfund ska samlas. Man vill alltså ha en ekumenik som i någon mån bygger på klassisk kristen tro, och som tar avstånd från liberalteologin. Men en kristen som vill hålla fast vid Bibeln, inser att liberalteologin är bara en av flera avvikelser från Bibeln lära. En konfessionell lutheran har svårt att bedriva ekumenik med t ex pingsvöänner eller katoliker. Anledningen är att de helt enkelt har olika förkunnelse. Inte bara i perifera frågor som liturgi eller sådant, utan även i centrala frågor som frälsning och bibelsyn. Ska man berätta om Jesus, så måste man när allt kommer omkring kunna säga något substantiellt om Jesus, och inte bara uttrycka känslor av upprymdhet,

Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristendom, teologi, ekumenik, jesusmanifestationen, intressant

Den religiösa galenskapen slår till igen... (OBS, ironisk rubrik)

2008-09-08T17:38:00.006+02:00

Nyheten har nått oss att en person fått sifferkombinationen "666" i sitt personnumer. Föräldrarna är upprörda, och jag har full förståelse. Jag hoppas att regelverket kring personnummer ses över. Vad som slår mig, och som jag har desto mindre förståelse för, är de raljanta kommentarer som del bloggare uppvisat. Ska man tro vad dessa skriver så torde det vara höjden av religiös efterblivenhet att låta sig uppröras av en sifferkombination.

Jag hävdar att det inte spelar någon roll om man är religiös eller inte. Om vissa symboler har negativa konnotationer så får man respektera detta. Det är inte märkvärdigare än att man inte får döpa sitt barn till "Satan" eller något annat som kan väcka obehag.

Men tyvärr så tycks attityden hos dessa bloggare vara symptomatiskt för vår kultur. Tänk om det nu kan finnas något kristet eller religiöst motiv hos den berörda familjen... Alla i vår "upplysta" civilisation "vet" ju att allt som har med religion och kristendom att göra är något alldeles ofattbart korkat och efterblivet, om inte rent ondskefullt. Att det fortfarande finns människor som tar religiösa hänsyn, det går ju bara inte, inte i vårt kära Sverige där vi är så fantastiskt upplysta av oss...

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, religion, samhälle intressant

Namninsamling för hemundervisning

2008-09-01T16:46:00.003+02:00

Rätten till hemundervisning är som jag skrivit om tidigare alvarligt hotad i Sverige. Att landet har en borgerlig regering verkar inte ha speciellt stor betydelse.

Nu kan ni skriva på en namninsamling för rätten till hemundervisning.

Den 15:e september anordnas även en demonstration i Stockholm med samma tema.

Passa även på att titta runt på hemsidan för Riksorganisationen för Hemundervisning i Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om hemundervisning, skola, skolpolitik, samhälle, familj, undervisning, rättigheter

Dagen vs Världen Idag

2008-08-27T13:08:00.003+02:00

Behövs det två kristna nyhetstidningar i detta land? Vi har både Dagen och Världen Idag. Vad är det för skillnad mellan dem? Fyller de olika behov? Ett mindre meningsutbyte har utbrutit mellan dem, och det har det vad jag minns skett vid åtminstone något tidigare tillfälle. Världen Idag kritiserar Dagens sätt att behandla Israels 60-årsjubileum och Jesusmanifestationen. Uppenbarligen menar Världen Idag att Dagen varit för otydlig i sina ställningstaganden. Dagen har å andra sidan försvarat sig mot Världen Idags påståenden.

Låt mig få ge min personliga uppfattning om skillnaden mellan de båda tidningarna. Det tycks mig som om Dagen skiljer mellan rapporterande material och åsiktsmaterial, på samma sätt som traditionella tidningar skiljer mellan nyhets- och ledarsidor. Nyhetssidorna rapporterar om olika händelser av intresse för kristna. I de fall de finns olika uppfattningar inom kristenheten, eller för den delen bland de icke-kristna segmenten i samhället, så försöker man att ge utrymme för dessa olika uppfattningar på ett så rättvist sätt som möjligt.

Vad gäller Världen Idag, så tycks det mer som om hela tidningen är ett kampanjmaterial för en viss specifik form av kristendom, nämligen en tämligen USA-inspirerad, karismatisk "väckelsekristendom". Den mycket starka fokuseringen på Israel är ett tecken på detta. Tanken att det jordiska Israel (inte att förväxla med det andliga Israel) har en särkild profetisk uppgift är en tanke som förekommer i denna form av kristendom, men som förkastas av t ex luthersk och katolsk teologi. Nu tycks det som om en hel del som följer Världen Idags variant av kristendom sätter likhetstecken mellan konservativ och karismatisk kristendom, och att andra kristna riktningar avfärdas som "liberala". Var och en med lite perspektiv inser dock att så knappast är fallet.

Läs även andra bloggares åsikter om dagen, världen idag, massmedia, tidningar, kristendom intressant

Därför gillar jag Wikipedia

2008-08-26T13:31:00.003+02:00

Att wikipedia har blivit en succé på nätet kan nog de flesta enas om. Inte desto mindre har många farhågor yttrats angående framför allt pålitligheten hos artiklarna. Kan man verkligen lita på ett uppslagsverk där vem som helst kan ha varit inne och mixtrat med artiklarna? Nu tycks dock undersökningar visa att Wikipedia när dey gäller pålilighet kan mäta sig med etablerade encyklopedier.

Jag tror Wiki-formatet lämpar sig väl för encyklopedier. Det beror på naturen hos den kunskap som återfinns i dessa. Det är fråga om referenskunskaper. Sådana kunskaper finns utspridda hos mängder av människor. Ingen vet allt, men massor av människor sitter inne med något som kan vara av intresse. Den stora konsten är inte att hitta den där spränglärde experten, utan att hitta mekanismer som kan koordinera spridda, decentraliserade kunskaper hos miljontals vanliga människor.

Wikipedia kan på så sätt sägas vara ett exempel på en spontan ordning. Man kan jämföra det med hur det fungerar i en marknadsekonomi. Här bestäms utvecklingen av en rad decentraliserade belut hos massor av aktörer, utan att någon av dem har överblick över "helheten". Den spontana ordning som marknadsekonomin bygger på tycks, om inte på alla, så ändå på många områden vara överlägsen på att koordinera sådan information som är relevant inom ekonomin.

I båda fallen - Wikipedia och marknaden - så kan vi se hur en "decentraliserad" kunskapssyn konfronterar en mer traditionell, "centraliserad" kunskapssyn. Enligt den senare så är kunskaperna hos den stora majoriteten inte så mycket att ha. Istället så sätter man tilltro till några enskilda experter. Problemet med detta är att även experter ofta är väldigt begränsade i sina perspektiv, Det som kan rymmas i en explici plan, eller i någta få människors artikulerade förnuft, är ofta bara en lite bråkdel av alla de kunskaper som finns utspridda hos miljonerna av vanliga människor. Vidare så är "experter" ofta, precis som andra, påverkade av olika kulturella, ideologiska och andra irrationella faktorer. Enskilda experter har sina favoritteorier, och de påverkas av olika intellektuella moden.

Både experter och "vanliga" har alltså väldigt begränsade perspektiv. Fördelen med en "decentraliserad" syn på hur man organiserad kunskap är att den tillåter att olika människors begränsade perspektiv bryts mot, och balanserar varandra. Det som gör Wikipedia sårbart för vandalism är också dess tillgång: att vem som helst snabbt och enkelt kan ta bort felaktig information.

Läs även andra bloggares åsikter om wikipedia, kunskap, kunskapsteori, samhälle, ekonomi intressant

Jag visste det!

2008-08-19T20:12:00.005+02:00

Jag visste det! Att det bara skulle vara en tidsfråga innan denförsta "kränkta" personen skulle reagera efter "avslöjandet" om övergångsknapparnas dolda fundamentalistpropaganda! Nu tycks det ha hänt - någon har i alla fall anmält saken til justitieombudsmannen.

Läs även andra bloggares åsikter om kristendom, religion, samhälle, trafik, Jesus, kränkt, kränkning

Inte helt nattsvart

2008-08-16T23:53:00.003+02:00

Nyligen som kommenterade jag moderaternas tankegångar om ytterligare ideologisering av den svenska skolan. Jag uttryckte tvivel om huruvida moderaterna hade någon framtid som ett borgerligt alternative.

Lyckligtvis så har det visat sig att det inte är helt nattsvart i partiet (även det kanske verkar så ibland). Kommunalrådet på Lidingö, Paul Lindquist, skriver en mycket läsvärd kritist bloggpost i ämnet: Barns ska inte formas efter genuspolitiska mallar.

Lindquist refererar i sammanhanget till ett intressant experiment där man lät några skolbarn utbildas i 50-talsmiljö. Resultatet blev att pojkarna klarade sig bättre...

Läs även andra bloggares åsikter om politik, ideologi, samhälle, skola, skolpolitik, moderaterna, feminism,

Seger i Kalifornien!

2008-08-15T14:52:00.004+02:00

Om det går alltmer utför med Sverige i politiskt och ideologisk avseende, så kommer det glädjande besked från USA. I Kalifornien så försökte delstatspolitiker nyligen att driva igenom en lag som krävde att föräldrar som hemundervisar sina barn måste vara utbildade lärare. Detta skulle i praktiken göra hemundervisning omöjligt för de flesta. Men nu har glädjande en domstol i Kalifornien förklarat lagen ogiltig.

En rejäl seger för frihet, för familjen, för konservativa, klassiskt liberala och kristna värderingar och inte minst för kunskapen. eftersom hemundervisande familjer oftast är mer intresserade av att utbilda sina barn än att utsätta dem för politiskt korrekta pedagogiska experiment.

Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolpolitik, USA, hemundervisning intressant

Nu är det verkligen illa ute med Svenska kyrkan...

2008-08-15T14:35:00.003+02:00

Teologie doktor Ann Heberlein överväger att lämna Svenska kyrkan, eftersom den är för otydlig och inte förkunnar Guds ord. Det verkar som om hon är ganska liberal i många teologiska frågor. När till och med sådana personer överväger att lämna Svenska kyrkan, då är det verkligen illa ute med samfundet...

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, teologi, kristendom

Snart orkar man inte med moderaternas vänstervriding längre

2008-08-15T14:18:00.006+02:00

Moderaterna vill ha mer feminism i skolan.

Suck. Snart orkar man inte kommentera all vänstervridning av moderaterna längre. Det är bara att inse. Moderaterna är inte längre något alternativ för traditionella borgerliga väljare. Partiet har helt anpassat sig till den rådande, socalliberala överideologin.

>Staten ska enligt rådande ideologi inte i första hand upprätthålla lag och ordning och värna grundläggande samhällsinstitutioner. Nej, istället ska staten genom olika pekpinnemetoder styra och ställa i de civila gemenskaperna. Det civila samhället är enligt socialister och socialliberaler något som begränsar individerna. Därför så ska staten styra och ställa för att "hjälpla" människor att vara fria.

Resultatet av denna pekpinnepolitik blir att staten alltmer begränsar de civila gemenskapernas autonomi, och de som vill leva på ett annat sätt än vad den officiella ideologin förordar (i det hör fallet feminismen) får sin frihet alltmer begränsad. Detta har påpekats gånga på gång av klassiskt liberala och konservativa tänkare. Men jag börjar alltmer betvivla på att moderaterna kommer att återvända till sina rötter.

Givetvis hoppas jag på ett ideologiskt uppror inom Moderaterna. Jag ser helt enkelt ingen anleding till att ha 6-7 socialliberala partier i riksdagen. Kan kristdemokraterna överta rollen som klassiskt borgerligt parti? De "nya moderaterna" kommer i alla fall inte att få min röst.

Läs även andra bloggares åsikter om moderaterna, ideologi, liberalism, konservatism, politik, feminism